Aha-moments!

En och annan får antagligen lätt ont i magen av illustrationen jag placerade först i posten. Var inte rädda, jag kommer inte be er göra något alls med den. En och annan slänger istället ett öga på den och konstaterar att det är en enkel (i betydelsen okomplicerad) nybörjarövning i konsten att hantera potenser, och funderar kanske på vad jag vill säga med den.

Jo, helt enkelt att man blir lite glad när man ägnat en whiteboard till att veckla ut och veckla in och veckla ut och veckla in liknande övningar och eleven andas ut ett lättat

Aha!

Matte är lite så.

Storsatsning på matte, jubel och fröjd?

Jag hade inte tänkt kommentera på den föreslagna satsningen på matematiklärare förrän vi faktiskt vet lite mer om den. Det känns meningslöst att jubla över en ny vinterrock om det visar sig bli mindre än en tumme kvar i slutänden.

I stället bara en stillsam reflektion över det faktum att förslaget imponerar internationellt, att döma av de reaktioner som nått mig. Det är svårt att med bibehållen värdighet och utan att låta alltför gnällig eller hagalen förklara att ja, jo, visst låter det fantastiskt, men… Ty internationellt har svensk skola fortfarande ett rätt gott rykte som en skola där alla, oavsett social bakgrund, har möjligheten att få en riktigt god utbildning. Och i många stycken är det ju så, i många aspekter är svensk skola helt ok, om än inte i alla.

Jag undrar om det är så att man funderade på hur skolan ser ut utåt när man la förslaget?

Christermagister och Johan Kant skriver också om förslaget.

Attention mattelärare!

‘de fyra räknesätten‘ ligger i topp bland sökresultat som lett människor till min blogg igen, tätt följt av räknesätt (trea ligger, för första gången någonsin, jag själv, det känns lite lätt surrealistiskt) Sökordet dök upp igen i söndags, lagom till skolstarten, och ligger nu i topp. Det betyder något.

Så mattelärare, jag hoppas ni är i form, ty det är uppenbart att det finns människor som vill lära sig!

Lite starthjälp:

.

De fyra räknesätten

Kära grundskolor,

Det är av yttersta vikt att eleverna redan på ett tidigt stadium inte bara bekantar sig med utan faktiskt får lära sig att behärska och hantera de fyra räknesätten. De måste förstå vad de håller på med, varför och hur. De behöver också förstå vad ett likhetstecken är, hur det fungerar och hur det inte fungerar. De behöver förstå negativa tal, och de måste förstå innebörden av noll. De behöver veta, utan tvekan, vad som är ental och vad som är tiotal, och de behöver känna till decimalsystemet.

De måste få laborera med med detta, fram och tillbaka, uppåt och nedåt, härs och tvärs, på papper, inte bara i huvudet och inte med hjälp av miniräknare. De måste få se det, skriva det, läsa det, höra det och säga det, om och om och om igen tills de utan att blinka förstår sambandet mellan 36/6 och 6*6 och vet att sjuttiofjorton inte är ett tal.

Detta måste ni klara. Ni måste. Det är inte rimligt att elever inte kan sjuans tabell när de har godkänt i matte från nionde klass. Det är inte heller rimligt att de inte vet hur många decimeter det går på en meter. Ni sviker eleverna när ni inte sköter detta, ni skickar ut dem i världen utan att rusta dem för att hantera den.

Skärp er. Allvarligt talat, bara gör det.