#fbchatt, studiecirklar och cirkelledare

I morgon är det onsdag, och klockan 20.00 är det dags för #fbchatt igen. Vi närmar oss slutet på året, slutet på höstterminen och de flesta studiecirklarna runt om i landet har eller håller på att avslutas. Studiecirklar är en helt annan slags lärande än det som sker i skolor – det är informellt, individuellt, varierande, omväxlande. Det berör musik, litteratur, filosofi, konst, dans, teater, språk, ekonomi, teknik, matematik, naturvetenskap, friluftsliv, navigation, hälsa, rollspel, kreativitet….

Varje år registrerar sig 1 800 000 kursdeltagare i 280 000 olika studiecirklar runt om i landet, engagerade studiecirkelledare planerar och genomför kurser i alla de ämnen jag räknade upp, och många fler. Det är ett enormt fenomen, landsomfattande och folkbildande. Och att vara studiecirkelledare är något väldigt speciellt som jag unnar alla att prova på minst en gång (jag tänker inte tala om hur beroendeframkallande det kan vara….)

Om det pratar vi i #fbchatt i morgon. Ses vi där?

#fbchatt om forumanvändande

#fbchatt denna vecka. Hur gör vi för att fler folkbildare ska använda de forum vi har för att dela och samarbeta inom folkbildningen? Handlar det om teknikosäkerhet, om att man inte vet vad som finns eller hur man gör? Känner man ett behov av att bli introducerad till tekniken eller kanske är det samarbetskulturen i de olika forumen som känns ovan?

Jag tror det handlar mest om det mänskliga mötet, hur det upplevs, om man upplever att ett möte faktiskt sker, att någon hör ens röst och svarar eller om man snarare upplever att man ropar i mörker.

Om detta pratar vi på Twitter i #fbchatt i morgon.

Ses vi där?

#fbchatt #folkbildning och #kultur

Den nya onsdagstraditionen heter #fbchatt. Den äger rum på Twitter, varje onsdag mellan 20.00 och 21.00 och alla som överhuvudtaget har minsta anknytning till folkbildning, har erfarenheter man vill dela med sig av eller bara är nyfikna på vad folkbildning är är välkomna. Varje vecka, då och då, hela timme eller bara en stund går lika bra.

Första veckan pratade vi om nätverkande och vad vi kan vinna på att nätverka, individuellt och tillsammans. Förra veckan pratade vi om bibliotek och böcker och läsande. Den här veckan pratar vi om en annan av de riktigt tunga bitarna inom folkbildning, nämligen kultur.

Folkbildning och kultur hör oupplösligt ihop. Rent formellt ser det ut såhär:

I folkhögskolornas styrdokument står om folkhögskolors uppdrag att ”bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet”, och i styrdokument för studieförbund finns exakt samma formulering. Folkhögskolans dokument beskriver det såhär, när tanken utvecklas:

Folkbildningens uppgift att främja det svenska kulturlivet ska vara oförändrad. Folkhögskolor och studieförbund kan fungera som lokala och regionala drivkrafter för amatörkulturen i dess olika former i samverkan med kommunala och statliga kulturinstitutioner. De kan vara arenor där deltagare inte bara upplever kultur utan också skapar kultur

I praktiken innebär detta allt från visskolor via fotokurser på distans till konstlinjer, teaterlinjer, danslinjer, skrivarkurser och mycket mer. Horder av människor ägnar ett år eller två av sitt liv åt att gå på folkhögskola och utveckla och skapa kultur, kontakter knyts, nätverk växer fram, förutsättningar för ett liv som kulturarbetare skapas och stärks genom folkhögskolors verksamhet.

I studieförbundens styrdokument utvecklas grundtanken på ett lite annorlunda sätt, eftersom studieförbundens verksamhet och förutsättningar ser annorlunda ut:

Studieförbunden som kulturbärare lyfts fram. Det handlar både om att erbjuda kulturupplevelser och eget skapande. Kulturintresset ska breddas och delaktigheten i kulturlivet främjas. Samverkan mellan olika aktörer inom kulturområdet ska eftersträvas och den lokala amatörkulturen ägnas särskild uppmärksamhet. Studieförbunden ska möta det mångkulturella samhällets utmaningar genom att främja ömsesidig kunskap och förståelse mellan olika etniska, religiösa och kulturella grupper i samhället. En annan viktig målgrupp för studieförbundens insatser är de i Sverige erkända nationella minoriteterna (samer, romer, judar, tornedalingar och sverigefinnar)

Utan att förminska den kommunala musikskolans betydelse för det som kallas Det Svenska Musikundret så går det knappast att överskatta hur viktigt det är med de replokaler, instrument, instruktörer, kontakter och scener studieförbunden tillgängliggör runt om i landet. Och det är inte på något vis begränsat till musik – spegelsalar för dans och kampsport, brännungnar för keramik och porslinsmålning, språkkurser, datorkurser, bokcirklar, hantverkskurser av alla tänkbara slag, målarkurser, kurser i att renovera gamla hus, binda tunnor, idéhistoria, släktforska, baka, laga mat, hushållsekonomi, filosofi, företagsekonomi, snickeri, trädgårdsskötsel, Cirklar som speciellt riktar sig till vissa åldersgrupper, barncirklar, cirklar för daglediga…. Endast fantasin sätter gränser, och knappt den ens en gång.

Kulturens betydelse i folkbildningen, och folkbildningens betydelse för kulturen, är ämnet för veckans #fbchatt. Onsdag klockan 20.00Twitter. Vi ses där, inte sant?

#fbchatt – om nyttan med nätverk, #folkbildning och #folkflex

Så har det blivit dags, äntligen, för den nya onsdagstradionen #fbchatt på Twitter. Klockan 20.00 till 21.00 möts vi och pratar om ett ämne som bestäms innan chatten tar sin början, så att alla har en möjlighet att förbereda sig mentalt. Denna vecka pratar vi om nyttan av nätverkande.

Inspirationen till #fbchatt kommer från #skolchatt, den torsdagligen återkommande mötesplatsen för skolfolk från hela Sverige som nu existerat i ett drygt år. Ja, snart ett och ett halvt, om man ska vara riktigt nogräknad.

Den för mig absolut mest värdefulla aspekten av #skolchatt, och min största förhoppning inför #fbchatt, är alla möten den innebär med alla de människor som chattar. Vi är inte alltid överens om allt, i somliga frågor är synsätten vitt åtskilda, och det är ofta dessa chattar som är bland de intressantaste. Det är då man får en glimt av hur världen kan se ut betraktad genom en annan människas ögon, och det är så berikande att jag inte ens kan sätta ord på det.

Det utvidgade lärarkollegiet, ett uttryck som myntades av Anne-Marie Körling för en tid sedan, är det informella men oundgängliga nätverket av kollegor på andra skolor, i andra studieförbund, på andra bibliotek, i samma arbetsrum, i grannkommunen, i andra delar av landet eller på andra platser i världen som uppstår när lärare, utbildare, pedagoger, folkbildare möts och pratar, delar erfarenheter och ventilerar med varandra. Nätet gör det möjligt. Twitter ger en plattform.

I #fbchatt denna vecka pratar vi om vad vi vill och hoppas på med de nätmöten vi har framför oss. Vilken nytta har vi av nätverkandet, vilken glädje ger det?

Välkomna! Det är första gången, och formen är ny för många. Vi tar det som det kommer, och känner oss fram.

En liten paus

image

Efter en förmiddag med diskussioner kring folkhögskoleomdömesutformning på Sundsgården och en förvånandsvärt god kopp automatkaffe i trevligt sällskap letade jag upp ett stillsamt hörn i Orkanens bibliotek. Hjärnan behövde en paus innan kvällens EdCamp Öresund tog sin början.

image

Och så kul det var! Så många givande samtal om så många intressanta ämnen, För min del hade vi lätt kunnat hålla på lika länge till.

Och i morgon håller vi Öppet Hus på Hvilan. Kom förbi och säg hej om ni befinner er i krokarna?

 

Svensk forskning i världen

En svensk forskare förklarar som den naturligaste sak i världen hur h*n och den forskargrupp h*n ingick i skickade in en artikel till en internationell tidsskrift, glada och förväntansfulla att de rön de gjort skulle tas emot med förtjusning. De blev refuserade eftersom tidningen redan publicerat så många artiklar i ämnet att det för läsarna skulle bli en upprepning och inget att tillföra.

Och lo and behold, den svenska forskargruppen upptäckte att internationellt fanns en rik, flödande källa av forskning inom deras område! Det fanns statistik, det fanns rapporter, det fanns erfarenheter, forskarkollegor, konferenser, samarbetsmöjligheter, nätverk… Refuseringen fungerade som ett Sesam Öppna Dig!

Jag tänker inte berätta varken vilket område de forskade kring eller vilken tidskrift det gäller. Jag vill inte hänga ut någon, utan bara stillsamt påpeka något som gäller generellt: Det händer mycket i resten av världen också, och man har mycket att vinna på att ta del av det som händer. Och man riskerar att bli lite efter om man inte gör det.

Dagens lärdom

Det kan vara ett misstag att ta för givet att ett trådlöst nätverk är lika stabilt i alla delar av ett klassrum. Det kan betala sig väl att gå runt och testa, ty ibland är det så att på ena sidan om ett bord är det utmärkt mottagning, men på den andra är det vinglig eller ingen mottagning alls.

Konferensen är strax över, och jag kommer att återvända söderut med många nya tankar att tänka, en och annan idé att prova och en injektion inspiration.

#ngl2012

Har packat, laddat batterier, kollat busstider, insett att jag blir tvungen att sitta nära en timme på en stängd station innan tåget går, klippt mig, valt bok för resan och… tja, framme i morgon vid tio, helt enkelt, förutsatt att Trafikverk och SJ sköter sitt.

Och inser i detta nu att jag glömt kolla bussar i Falun. Hur tar man sig enklast från stationen till Högskolan och hotell Lugnet en tisdag förmiddag? Tar de kontanter på bussarna, betalar man med SMS eller har de helt andra vanor?

.

 .

Fint besök

Tänk så innerligt glad man blir när man träffar gamla deltagare och elever! I dag kom en man som numera är student på Malmö Lärarhögskola och hälsade på oss. Vi har både kaffe och te i klassrummet om fredageftermiddagarna (jajamänsan, varenda fredag utan undantag!) så jag kunde bjuda på en kopp kaffe och krama om honom.

Jag gratulerar den gymnasieskola i Lund som kommer att få glädje att ha honom som praktikant – han är genomklok, snäll och har ‘det där’ som man ofta pratar om att lärare behöver ha, förmågan att nå ut till alla i rummet med sin närvaro och en stabil dos naturlig auktoritet kombinerad med ett enormt hjärta.

Jag är fortfarande glad i hela kroppen från hans besök. Det kan vara så att det bästa med läraryrket är att träffa de människor som passerat genom ens klassrum, som man tillbringat ett helt läsår och ibland mer ändå tillsammans med, och se hur de utvecklats till ännu mer fantastiska människor än de redan var!

Hänger på konferens i Philadelphia

Jag hänger på Educon2.4 i Philadelphia i helgen. Det är inspirerande, fascinerande, lärorikt, utmanande och interaktivt. Just nu om vikten av att ställa öppna frågor, och uppmuntra eleverna att ställa frågor:

.

Det har talats om bibliotek, om lärandemiljö kontra undervisningsmiljö, om teknikens plats i skolan, om hur viktigt det är att misslyckas, berättelsens betydelse både för lärande och för relationer och om skolans plats i världen. Dagens viktigast citat kommer från Chris Lehman:

.

Jag ser fram mot morgondagen!

(Jag befinner mig alltså kroppsligen i Sverige, och hänger på konferensen via nätet, främst via Twitter)