All hallows read

Det är snart Halloween. Det är en viktig högtid då Oden och hans följe av döda krigare jagar över världen för att driva bort troll och annat som behöver drivas bort, även om den först rätt nyligen kommit tillbaka till oss här i norden efter att ha varit lite bortglömd i några hundra år.

Och den allra viktigste traditionen att högtidlighålla är just All Hallows Read. Ge någon en läskig bok. Ge flera någon flera läskig böcker. Ge dig själv en läskig bok.

Annonser

Morricas #julkalender lucka 10

I går morse var det åter dags för sista lektionen för terminen med engelska 7. Som traditionen på Hvilan bjuder samlades vi, alla kursdeltagare i de universitetsförberedande avslutningsklasserna, undervisande engelsklärare, vår formidable musiklärare, seniorklasserna och fler ändå i Gröna Salen för att sjunga julsånger. Det är en lektion att se fram mot hela terminen!

Vi sjöng på engelska, och om jag får säga det själv var vi nästan i klass med Rickard Söderberg när vi sjöng O Holy Night.

men jag tror höjdpunkten var när elevrådets ordförande traditionsenligt intog scenen och reciterade Neil Gaimans Nicholas was.

Folkhögskolor är härliga ställen, och jag tror det kan vara så att Hvilan är en av de allra härligaste.

Biblioteket

*phew*

Känslan är lite som känslan efter en trevlig fest, när gästerna gått hem och man sitter och bara är, ser sig om på röran omkring sig och funderar över vad man kan vänta med till nästa dag, och vad man måste ta hand om nu. Man är trött, det är skönt att sparka av sig skorna och vifta lite på tårna, kanske gör man sig en kopp kaffe eller te, smakar lite på det sista av efterrätten trots att man egentligen är för mätt.

Biblioteket är inte alls klart än, men konturerna börjar kunna skönjas, vi börjar få en överblick både av hur det kan komma att faktiskt bli och vad vi kommer behöva komplettera med. Belysningsfrågan är intressant, och trots att fönstret är ett norrfönster så behöver vi ha blekningsrisken i åtanke när vi placerar bokhyllorna. Bäddsoffan behöver inte bara placeras så att man kan sitta i den (eller ligga i den, vilket faktiskt är bekvämare) och läsa, den behöver också kunna fällas ut så att nattgäster kan ligga bekvämt, och ta sig upp i halvmörker utan att bryta armar och ben.

Så där behöver finnas golvyta. Och så en matta av trevligt slag. Och belysning. Karusellen kommer att få flytta in dit också. Den är en litterär referens, och ska stå i den svarta hyllan.

Vi är på väg. Inte framme, men på väg. Det finns mål och mening med vår färd, och vägen är mödan värd.

Jo, det var avsiktligt

Svaret på frågan är ja, det var avsiktlig. Det förra inlägget har många referenser och få källhänvisningar. Det finns en tanke bakom det.

Och det finns ju faktist genvägar

.

Visst är du googlad, lilla vän

Trots att jag rekommenderat människor till höger och vänster att se programmet Du är Googlad glömde jag själv, i god Morricansk tv-tradition, bort att se det. Lyckligtvis lever vi i ett förlåtande tidevarv, programmet går i flera repriser och finns därtill på Svtplay.

Så nu har jag sett det.

Vi har pratat om det många många gånger, inte sant? Internet är inte ett privat vardagsrum, inte ett intimt hörn på favoritfiket, inte ens den relativa avskildheten man kan uppleva i ett dubbelsäte på tåget avskild från dem omkring av höga ryggstöd och hjulens dunkande mot rälsen.

Internet är lika offentligt som ett torg, som en myllrande marknadsplats, fylld med försäljare, ficktjuvar, gycklare, ungdomar som visar upp sig för varandra, tiggare, charlataner, människor som möts, sluter affärsavtal, knyter kontakter, umgås, smyger med relationer man helst velat hålla utanför det allmänna medvetandet. Givetvis är samhället skvallertanter där, och alla andra som tycker om att prata om och hålla reda på vem som eventuellt gör vad.

Arbetsgivare googlar arbetssökande och arbetssökande googlar presumtiva arbetsgivare. Människor googlar människor de möter och finner lite intressanta av en eller annan anledning. Elever googlar lärare, och lärare googlar elever. Föräldrar googlar barn, och jag skulle inte bli det minsta förvånad om barn googlar föräldrar.

Och rätt som det är dyker skvallertanternas giftgröna viskningar upp i sökresultatet. Baktalets gallgula konsekvenser kan drabba hårt i många år efter att det spreds.

Så ser dagens verklighet ut. Man kan bli arg och ledsen och upprörd och förtvivlad och tycka att det är fel och sjukt och vansinningt. Och det kan man ha en definitiv poäng i, men det ändrar inget.

Budskapet i programmet är enkelt, men viktigt:

Vårda din digitala profil! Aktivt och kontinuerligt. Visa vem du är i det offentliga samtalet, med de bilder och länkar du delar, med vilka artiklar du länkar till och kommenterar på. Det är inte svårt, och det tar inte särskilt mycket tid när man väl fått kläm på’t, men det gör skillnad.

Ty du är googlad, och det är inte det sämsta.

.

Norrut

I morgon, dvs onsdag, åker Hvilans pedagoger norrut. Mina kollegor och jag åker hela vägen till Eslövs Folkhögskola för en pedagogdag. Det är ett trevligt folkhögskolepåfund, arrangerat av SFHL men öppet för alla, oavsett facklig anknytning, som helt enkelt innebär att vi träffas, en stor skock av oss från diverse Skånska folkhögskolor, lyssnar till en föreläsare eller två och pratar med varandra, äter tillsammans och i största allmänhet nätverkar och bondar glatt.

Jo, jag hör också att det börjar låta som om vi bara ägnar oss åt rena nöjsamheterna här nere, och man kan verkligen fråga sig om vi hinner med att bedriva någon undervisningsverksamhet överhuvudtaget. Svaret är att jodå, det är klart vi hinner!

Vi läser saker som

.

.

och

.

.

Vi ser Narnia, vi fascineras lite över vilken skillnad ett enda litet s kan göra och suckar en aning över hur snårig vägen genom lästalen i matematiken kan vara.

Förutom i morgon, då ingen undervisning sker på skolan och jag hoppas att många tar vara på dagen och ägnar den åt rekreation och roligheter, även om jag anar att det kan bli så att det förekommer en del läxläsande och pluggande också.

Helgens utmaning

Här ser ni mina bussböcker för resten av terminen. Jag har precis hämtat ut paketet, och helgens utmaning består således i att INTE börja läsa i någon av dem förrän bussen rullar ut från hållplatsen ungefär sådär halv åtta på måndag morgon.

Det är en utmaning som heter duga!