#skånelisa i stället för #skolchatt

Det var torsdag i går, och för första gången på mycket länge deltog jag inte i #skolchatt. Inte för att jag inte ville, jag saknade det enormt och i dag känns det inte riktigt fredag, men ibland krockar saker och ting.

Det jag gjorde i stället gav mig också en dos fortbildning, nätverkande och erfarenhetsutbyte, och denna torsdag irl. Det var ju nämligen i går Skåne-LiSA höll sitt första möte! Vi samlades i en föreläsningssal i en av Malmös vackra gymnasieskolor, hälsades välkomna och fick en inspirerande, intressant och informativ föreläsning om språkinlärning, hur det går till när vi lär oss språk, hur de språkliga mönstren förändras under inlärandet av Lunda-forskaren Anna Flyman Mattson.

Jag har förstått att känslan i dagens språk uttrycks #PEPP

Pepp

Robbie:

.

.

Megadeth:

.

OCH Adam

.

.

den sortens dag idag

Pepp

Sista veckan innan sportlovet kan det behövas lite pepp:

.

.

#skolchatt – wiiiee!

Kvällens #skolchatt om det här med HUR i läraryrket!

.

Pepp?

Anne-Marie Körling postade ett klipp med Alvin Toffler och hans hustru Heidi där de pratar om hur skolan måste förändras. Toffler berättar i klippet om hur dagens skola är skapad för att forma människor till produktiva delar  av industrisamhället. Att passa tider, att repetera moment, om och om igen, att lyda, att göra som man är tillsagd när man är tillsagd att göra det är alla egenskaper som är nödvändiga i en fabrik.  Bill Gates uttalande om att det inte går att förändra skolan som den är idag för att få den att passa in i framtiden, vi måste helt enkelt göra om den från grunden.

Jag pratar rätt mycket om världen, hur den förändras, hur vi går in i något nytt och hur vi gör oss själva en otjänst om vi försöker hålla för hårt fast i det gamla och vägrar låtsas om det nya. Det är inte alltid uppskattat, ibland får man både hugg och slag och okvädningsord från människor som trivs bra i det gamla, känner sig hemma där, vet sin plats och vill stanna. Jag vet att det handlar om rädsla för det nya, om rädsla för att man inte ska ha någon plats, att hamna efter, utanför, att man en vacker dag inte längre ses som en auktoritet på sitt område utan som hjälplöst efter. Och jag vet att det inte är mitt fel att tiden går, och jag vet att jag inte skulle vara snäll om jag låtsades att så inte var fallet. Ändå tappar man gnistan ibland, det känns som att man slåss mot väderkvarnar.

Då är det bra att det finns sådana som Anne-Marie som håller gnistan levande och publicerar klipp som peppar en och visar att man inte är ensam om sina tankar.

Kraftuttryck

Säga vad man vill om Manowar (och det har många gjort, och många kommer att göra) men de har förmågan att lyfta en till nya nivåer.