Nationell Lucia-ångest

Sociala media väller över av Lucia i dag. Och det är inte bilder på vingliga kronor, stjärngossestrutar med brutna toppar, glitterprydda hjässor eller ens hembakta lussebullar som dominerar. I år hör jag mer av hur sårade känslor över att inte ha blivit vald till Lucia i skolan bearbetas offentligt, uppblandad med upprörda röster över hur skolor väljer att designa sina luciatåg. Tydligen uppfattar en del av dagens föräldrageneration det som coolare om sonen drar på sig bruna eller röda trikåer än vit särk och trollkarlshatt. Det går mode i det mesta.

Reklam påverkar våra värderingar, vårt sätt att se omvärlden och oss själv i relation till vår omgivning. Det gläder mig att se ett företag använda detta medium för att kommentera på fenomenet och hjälpa oss sätta det i perspektiv:

Men du behöver ju inte projicera det på honom. Att du tyckte det var förnedrande när du var tonåring!

Annonser

Hur vet man om man är en sån där… vegetarian?

Kära ICA, eftersom ni väljer att använda en del av er marknadsföringsbudget till att lyfta fram hur människor som kan tyckas lite udda, lite avvikande från normen, faktiskt inte är så väldigt underliga egentligen, utan på det stora hela precis som vem som helst bjuder jag er i dag på en reklamplats här på min blogg. Med denna lilla film belyser ni på ett humoristiskt och avväpnande lättillgänglig sätt några av de reaktioner man faktiskt behöver hantera om man väljer att vara öppen med sina normutmanande preferenser. Ni låter både den som kommer ut och den som reagerar vara sympatiska människor, och lägger ingen värdering i de högst mänskliga reaktionerna:

.

.

*kram* på er ICA för detta.

Rebellstyrkorna samlas

Minns ni Darth Vader-reklamen från SuperBowl-finalen? Liten unge springer runt i Darth Vader-kostym och försöker lyfta dockor och få igång träningscyklar och annat spännande med Kraften, men först när pappa kommer hem i sin Nya Fina VW och ger lite hjälp diskret från köket lyckas det. Ah, bra, ni minns den.

Diskussionen fastnade lite på huruvida barnet är en gosse eller en tös, det hävdades först att det är såååå könsstereotypt med pojkar och bilar men faktum är att vi inte har en aning, det kan lika gärna vara en flicka under masken, om vi är jämställda nog att våga tänka den tanken.

Via bloggen Osunt blir jag uppmärksam på att Greenpeace berättar fortsättningen på historien. Rebellstyrkorna samlas:

.

<object style=”height: 390px; width: 640px”><param name=”movie” value=”http://www.youtube.com/v/9IjxWj7aaow?version=3″><param name=”allowFullScreen” value=”true”><param name=”allowScriptAccess” value=”always”></object>

.

Rebellmanifestet

Vårt hem – Jorden – är illa ute. VW motarbetar två mycket viktiga europeiska klimatlagar – minskningar av utsläppen och hårdare avgaskrav – som vi behöver om vi ska rädda vår planet från att gå samma öde till mötes som Alderaan (bye bye). Men vi är inte förlorade än. Vi känner att det finns godhet i Volkswagen.

Rebellerna gör allt för att få över Volkswagen från den mörka sidan och ge vår planet en chans.

Läs mer här.

Två bilder av lärare

Malmö Högskolas beskäftiga besserwisser är en bild. Hade jag varit ung och övervägt att faktiskt slå in på lärarbanan hade en film som denna förmodligen placerat mer tyngd i den andra vågskålen. Att vara allmänbildad är en tillgång när man undervisar, att vara en besserwisser är det inte. Man strävar efter att eleverna skall ges tillfälle att lära sig, inte efter att läraren ska ges tillfälle att briljera.

Dessutom har Napoleonbakelser sannolikt sitt namn från en förvrängning av Napolitansk, dvs härstammande från Neapel.

.

Jag känner inte igen mig i Malmö Högskolas bild av hur en lärare är, och då är jag ändå diplomerad besserwisser!

Debbie Allens danslärare, däremot, har en attityd som håller. Hon är cool (jodå, i den eran såg cool ut så), hon är ärlig, hon har höga förväntningar, och hon har sitt fokus på elevernas lärande, hur de ska göra för att växa och bli fantastiska. Hade jag getts den bilden av en lärare när jag befann mig där i valet och kvalet, och inspirerats av den, hade jag gått in i utbildningen med en annan bild av mitt framtida yrke:

.

Att jobba som lärare är ansvarstyngt. Det är krävande, det är stressigt, det är tungt och både motvind och uppförsbacke ibland. Men mer än något annat är det fantastiskt. Om du står i valet och kvalet, älskar ditt ämne passionerat (det är nödvändigt, för du kommer att umgås med det, intensivt, i många långa år, det kommer att vara ditt viktigaste verktyg) och har en idé om hur skolan, som fenomen, skulle kunna fungera bättre, sök lärarutbildningen. Sök trots napoleonbakelsen, jag lovar dig att lärarjobbet är något helt annat.