Pepp

Robbie:

.

.

Megadeth:

.

OCH Adam

.

.

den sortens dag idag

Pepp

Sista veckan innan sportlovet kan det behövas lite pepp:

.

.

Let me entertain you!

Det är svårt att lära ut språk i en skola. Tråkiga saker som grammatik och glosor måste nötas in, samtidigt som språklärarna har ett krav på sig om att vara underhållande och roliga, annars hoppar eleverna av eller struntar helt enkelt i att välja språk från början, säger språkprofessor Kenneth Hyltenstam i Lärarnas Nyheter.

Eftersom han talar om avhopp och bortvalda språk drar jag slutsatsen att han varken pratar om kärnämnena svenska eller engelska, utan om det som kallas moderna språk, och idag är ett tillvalsämne. Vi har pratat om saken hos Helena, Anne-Marie Körling nämner det på sin blogg och även hos Christermagister har vi pratat om saken. Jan Björklund föreslår extra meritpoäng för att locka elever att läsa språk:

Att läsa flera språk ska löna sig, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Förslaget ska ses mot bakgrund att eleverna i dag visserligen har möjlighet att läsa ett modernt språk utöver engelska, men i slutet av årskurs 9 är det bara sex av tio som gör detta.

Betyget för moderna språk ska enligt förslaget få räknas som ett sjuttonde ämne när meritvärdet läggs ihop, utöver de 16 ämnen som är standard. Även ett G i ämnet språkval lönar sig då, genom att ytterligare tio poäng kan läggas till meritvärdet.

Att uppvärdera språk från trevlig hobby, jämförbar med att samla jubileumstallrikar eller spela boule, till ett fullvärdigt skolämne som Björklund gör i förslaget är en bra början. Professor Hyltenstam igen:

– Men att språkkunskaper behövs råder det egentligen ingen tvekan om. EU har till exempel fastslagit åtta nyckelkompetenser som den moderna europeiska medborgaren behöver. Bland dem finns både modersmål och främmande språk.
Just bristen på legitimitet, anser han, är också en anledning till att språk inte är obligatoriskt i skolan. En blick bakåt i historien visar att språk alltid har betraktats som intressant bara för vissa människor. Den samhällsekonomiska nyttan med att kunna flera språk har sällan diskuterats och frånvaron av obligatorium har bidragit till att språk haft och fortfarande har en låg status bland eleverna.

Trots detta vill professorn inte göra språk obligatoriskt i skolan, utan vill istället jobba för en allmän förändring i samhällsdebatten. Vi måste lyfta fram varför språkkunskaper gör skillnad, vad vi både som individer och nation har att vinna på att öka språkkunskaperna. Vi måste lyckas nå ut med att språkkunskaper är så mycket mer än grammatik och glosor, vi måste lyckas nå ut med kulturen, med litteraturen, med kommunikationen och mötet med människor. Vi måste lära oss att visa hur stor skillnad en vidgad horisont gör i en människas liv, och vi måste förmå människor att lyssna.