Undvik stressiga semesterfällor!

Jag vet inte hur ni ser på saken, men för mig antyder rubriker som den i Expressen att vi nog behöver tänka lite kring hur vi tänker kring det här med semester, trots allt. Jag har tagit upp ämnet ett par gånger, och nu kommer ny forskning och visar att det här med känslan av långvarig återhämtningseffekten efter semestern är mest placebo-effekt.

Professor Bengt Arnetz pratar i P1-morgon bland annat om hur lite det faktiskt forskats kring semestern, men också om hur de forskningsresultat som faktiskt finns kan påverka t ex förhandlingarna mellan arbetsmarknadsparterna:

Kanske vikten av att fördela om semestern, i stället för att kanske ha fyra veckor så fundera på ska vi föreslå tre veckor och sen lägga ytterligare kortare semestrar under andra delar av året.

På annan plats i Expressen går Niklas Ekdal så långt att han helt enkelt föreslår att vi ska lägga ner det här med semester:

Det är mycket som är sjukt med semester­filosofin. Vi behöver tre veckors ledighet för att varva ner, enligt stressexperterna. Fel, fel, fel, säger modern forskning – som tvärtom visar att semester­effekten bara sitter i någon vecka av höstterminen.
Bakom resonemanget om nedvarvningen ligger föreställningen att livet till vardags måste vara ett nervdallrande helvete. Det som stressar den moderna människan mest är dock inte det väl­organiserade jobbet, utan tusen olika krav från familjelivet och en aktiv fritid – krav som bara trappas upp när vi får ledigt

Notera att varken Ekdal, Arnetz eller jag talar emot att vi ska ha ledigt!

Tvärtom. Det är klart både vi som arbetar och de som går i skolan skall ha ledigt och möjlighet och utrymme både att återhämta sig och göra något annat än man gör till vardags, att resa (med tåg, helst, kom ihåg att vi bara har en planet och den ska räcka till fler än oss) eller ta ett semestervikariat eller umgås med familjen eller läsa en hög med böcker, vilket man nu föredrar eller har möjlighet till. Det jag, och de, ifrågasätter är om det verkligen är optimalt att jobba och jobba och jobba, i elva månader, tills vi är så uppe i varv att det tar mer än en vecka att landa och hämta andan, ta en lång paus och sen gör om samma sak igen.

Forskningen antyder att högpresterande människor lägger upp sitt arbetsår på ett annat sätt. Ekdal igen:

Allt färre människor har traditionella, livslånga anställningar. I stället sprider sig gigonomin, ett begrepp myntat av Newsweek och The Daily Beasts chefredaktör Tina Brown, där tillfälliga projekt och begränsade ”gig” ersätter de inrutade terminerna. Den höga produktiviteten och de flexibla arbetsvillkoren ger fler och fler möjlighet att planera det egna arbetet.
Här föds en otrygghet som måste hanteras – men också en ny frihet att ta vara på […] Lägg ner sommarlovet och sprid ledigheten över året. Lägg ner idén om den sammanhängande industrisemestern, och bejaka detta gränslösa nya arbetsliv, med möjligheter att varva den fria och produktiva tiden.

Journalisten som samtalade med Arnatz i P1-morgon ställde frågan om hur populär man blir om man förespråkar en omläggning av den traditionella, mytomspunna semestern. Inte alls, kan jag berätta. Men det hindrar inte att vi behöver lyssna på forskningen och fundera på saken. Det kan vara så att vi skulle må bättre av det.

Annonser

Spridda semesterskurar

Det är bättre, berättar en studie som Aftonbladet berättar om, att sprida ut semestern, ta ett par dagar här och ett par dagar där, istället för en lång, sammanhängande ledighet:

Fyra veckors semester är inte bra för hjärnan i sig, man återhämtar sig helt enkelt inte. Därför bör man ha flera mikrosemestrar istället, säger Bengt Arnetz, professor vid Uppsala Universitet och vid Wayne State University i Michigan, med stress och återhämtning som specialområde […] Att vi skulle må bättre av längre semestrar är en myt. Det spelar ingen roll hur lång semester du har. Det finns tvärtemot ett starkt biologiskt stöd för att sprida ut den.

och jag kommer genast att tänka på diskussioner vi haft om läsårstider. De behov det anakronistiska upplägg vi nostalgiskt håller fast vid svarade mot finns inte längre kvar. Sommarlovet var inte en lång ledighet för att vila upp sig från det hårda skolåret, utan en arbetsintensiv period på gården då alla händer behövdes för att man skulle ha mat under det lågintensiva vinterhalvåret, då barnen istället kunde avvaras och ägna sin tid åt skolan. Ja, med undantag för det som i vissa delar av landet kallas potatislov, i andra delar betlov eller skurlov, då arbetskraften behövdes igen, och de kristna högtiderna förstås.

Industrisamhället visste att ta vara på tiden, med skiftlag och ackord höll man produktionen igång, men maskinerna behövde servas och repareras ibland, och det stoppade upp verksamheten. Lösningen blev industrisemestern, fyra veckor då man stängde av de löpande banden, stannade maskinerna och servade och reparerade medan arbetarna fick ledigt i högsommarvärmen.

Men det var då det. Nu är en annan tid, understryker Arnetz:

Man behöver ta semester då och då. Men att jobba stenhårt och försöka återhämta sig på fyra veckor fungerar inte. Vi är dessutom i ett kunskapssamhälle där man inte behöver stänga industrin för att serva maskinerna i fyra veckor. Den bästa hjärnvården har att göra med vad som sker på semestern.

Det svenska samhället är i mångt och mycket inrättat efter skolan. Semestrar läggs i huvudsak under lov, dels för att det är då barnen är lediga, dels för att det är då ungdomarna är lediga och kan gå in som billiga, underpriviligierade men nödvändiga semestervikarier. Tre terminer skulle ge utrymme för de kortare och mer frekventa semestrar som skulle ge oss den återhämtning vi behöver.

Tanken är värd att tänka såhär i semestertider.

Folkhögskolläraren och semestern

Oroa er inte, även Morrica kommer att ta ut sin lagstadgade semester, varendaste minut av den. Jag har inte för avsikt att skjuta några avtal i sank.

Men eftersom jag är som jag är, vad gäller det här med väder och sånt, och eftersom jag faktiskt har den sortens jobb där man, under det absurt långa sommarlovet, lägger upp sin tid som man vill, så sparar jag mina semesterdagar till de dagar då det faktiskt är skönt och vilsamt att vara ledig, dvs till gråvädersdagar, till åskvädersdagar och stormdagar.

Förlåt alla som uppfattar detta som okollegialt och illojalt!

.

En folkhögskollärares sommarlov VII

Två paket fyllda med böcker har anlänt. Det är höstens och vinterns böcker som har anlänt, och det är min semesterläsning:

Ja, för det är ju lite det som är poängen med den här serien – sommarlov är ett privilegium, men det är inte synonymt med semester. Elever har sommarlov, och medan de har sommarlov har vi utrymme och tid för det där som vi inte har tid för under läsåret – att planera det kommande, att ta del av forskning och läsa in oss på den kurslitteratur vi planerar att använda. Och semester.

Semesterparadigmskifte

På Aftonbladets debattsida tar Jonas Milton upp ännu en konsekvens av det paradigmskifte vi genomgår just nu – industrisemestern fyllde en funktion i det samhälle som var då, men idag är den varken relevant eller ekonomiskt rimlig längre. Vi lärare har inte mycket frihet när det gäller vår semester, vi får vackert rätta oss efter fastslagna terminstider ännu så länge, men är det verkligen rimligt att resten av samhället också plötsligt stänger eller går ner på kvartsfart? Milton skriver:

Det var en tid då resten av världen fick anpassa sig efter svenska semesterlagar. Ordet industrisemester ger också en tydlig fingervisning om att Sverige för några decennier sedan verkligen var ett industriland. Sverige var bilar, kullager och stål […] Förr kunde svenska industriföretag se till att man hade ett ordentligt lager att sälja av under sommaren. Man bunkrade helt enkelt varor för att kunna stänga igen under juli månad. I dag är det just-in-time som gäller. Då kostar det att stänga fabriken.

Men den största förändringen i det svenska samhället är inte förändringarna inom industrin, även om de i sig är stora och har betydelse. Den största förändringen är övergången från industrisamhället till det samhälle vi lever i nu. Vilket samhälle det är återstår ännu att se, kanske har Milton rätt när han utropar tjänstesamhället:

Att Sverige är ett tjänstesamhälle börjar nog sjunka in hos de flesta. Men alldeles för långsamt. Åtta av tio svenskar jobbar med någon form av tjänsteproduktion.

Åtta av tio.

Det är tjänstesektorn som växer. Andra branscher krymper. Men det som många kanske inte tänker på är att även industrin numera består av en allt större andel tjänster. En produkt, som en bil och en mobiltelefon, har ett tekniskt innehåll som är ganska likt från en leverantör till en annan. Det som skiljer ut produkterna och gör att den ena säljer bättre än den andra är i många fall de tjänster som läggs in i produkten. Det kan till exempel vara försäkringar, finansieringslösningar, service eller intressant programvara.

Värdet på en produkt kan ju också avgöras av det varumärkesarbete som ett företag lagt ner. Eller av företagets kundbemötande. Allt detta handlar om tjänster. Och det typiska för tjänster är att de produceras och konsumeras i samma ögonblick, att de inte går att lägga på någon lagerhylla.

Det är dags för den omorganisation av arbetslivet som bland annat innebär att vi stoppar in industrisemestern på Skansen. Vi måste våga släppa taget om dörrkarmen och gå in i det nya, ta det i besittning och göra oss hemmastadda. Det blir bra det också. Inte likadant, men bra. Vem vet, kanske blir det rent av bättre?

Semestertips

Håll i er, för nu kommer jag att göra något jag gör så sällan att det riskerar att utlösa en snöstorm, jag ska ge ett semesterstips inför sommaren.

Bland de som fortfarande har arbete i Sverige har ju de flesta sommarsemester, och fyller den redan nu med drömmar och planer. Här kommer mitt förslag:  Ta tåget till Athen och se det nya Akropolismuséet!

Varför? Av ett par anledningar.

För det första: Tåg är miljövänligare än flyg, buss eller bil. Det är dessutom väldigt riskfyllt att köra bil i Athen för den som är hemma där, och fullkomligt livsfarligt för den som är turist.  Det är dessutom mysigare att åka tåg, man har mer plats, och gott om tid att prata, spela spel, läsa eller spela musik tillsammans.

För det andra: den grekiska ekonomin är inte riktigt i toppform. Eftersom Grekland är en del av EU innebär detta att hela EUs ekonomi påverkas. Vi ingår i den. Därför är det smart att åka till Grekland just i sommar. Spendera så mycket pengar ni någonsin har råd med när ni är där, köp souvenirer, köp kläder, köp porslin och annat (kom ihåg att det inte finns någon maxvikt för bagaget på tåget, som det gör på flyget) Ät ute, gå på teater, på konserter och på bio. Gå på muséer och var kulturella, åk taxi, hyr guider.

Hjälp till att få den grekiska ekonomin i balans igen. Att hjälpa dem är att hjälpa oss själva.