#skolchatt och skönlitteraturen

Denna torsdag möts vi som varje torsdag i #skolchatt på Twitter. Sommarlovet är nästan över, det nya läsåret står för dörren.

Ring out, wild bells, to the wild sky,
The flying cloud, the frosty light;
The year is dying in the night;
Ring out, wild bells, and let him die.

Ring out the old, ring in the new,
Ring, happy bells, across the snow:
The year is going, let him go;
Ring out the false, ring in the true.

Läsande spelar stor roll för elevers kunskapsutveckling, det är de flesta överens om, så vad kan vara lämpligare såhär på nyårsdagens eftermiddag än ett samtal om elever och skönlitteratur. Hur arbetar vi med skönlitteratur i skolan? I vilka ämnen spelar skönlitteratur roll? Gör det någon som helst skillnad i t ex fysik om en elev rekreationsläser skönlitteratur eller inte? Om det, och givetvis om våra egna tankar om och erfarenheter av att läsa skönlitteratur pratar vi i #skolchatt i kväll.

Välkomna att vara med, vet ja!

Annonser

Cirkeln

Det är klart att hon står ut. Människor som hon passar in i den här världen på ett självklart sätt. De gör alltid det förväntade och normala. Framför allt är de övertygade om att de sitter inne med lösningen på alla problem. Lösning nummer ett: Passa in och följ reglerna. Som rektor är Adriana Lopez drottning över en hel värld som bygger på den filosofin.

Jag har börjat läsa Cirkeln, den omskrivna första delen i trilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, och redan på första kapitlets första sida dyker citatet ovan upp.

Passa in och följ reglerna.

En lovande början, inte sant? Har ni läst? Tyckte ni om den?

Skönlitteratur som kurslitteratur – genomförandeprocessen

När läsåret börjar vet jag inte vilken grupp jag kommer att möta i klassrummet. Även om jag känner varje enskild elev i gruppen sen tidigare, även om jag mött gruppen i sin helhet tidigare händer så mycket under de tio veckor som sommarlovet utgör att jag inte kan ta för givet att gruppen är densamma som den var när vi skildes i juni.

Således: när läsåret börjar vet jag inte vilken grupp jag kommer att möta i klassrummet. Därför ägnar vi de första veckorna åt att lära känna varandra – jag berättar vad jag förväntar mig av dem, vi pratar om vad de förväntar sig av mig, de får möjlighet att visa på vilken nivå de börjar terminen i olika aspekter, vi leker fåniga lekar och jag berättar hur terminen kommer att te sig. Jag talar om att vi kommer att använda skönlitteratur som kurslitteratur. Jag talar om att vi kommer att läsa en roman, att vi kommer att läsa korta historier, att vi kommer att läsa poesi och artiklar.

Men jag talar inte om vilken roman vi ska läsa (eftersom jag fiffigt nog i förväg varit i kontakt med ett par nätbokhandlar för att se till att boken finns i lager kan jag dra ut på det hela) förrän det är dax.

Att introducera romanen tar sin rundliga tid. Jag brukar dela in eleverna i grupper när det är dags, och så får de ledtrådar. Fem till sju ledtrådar brukar vara lagom för att åtminstone någon grupp skall knäcka gåtan. Jag använder musik, bilder, verser, dikter, förord och vad mer jag kan hitta som anknyter antingen till berättelsen eller författaren.

Det finns flera poängen med den här övningen. Genom ledtrådarna och gissningsleken får eleverna en relation till berättelsen redan innan de har boken i sin hand, de har börjat fundera kring författaren och historien och teman. Därtill samarbetar de med varandra, tänker tillsammans och tänker tillsammans kring boken, och därmed har vi öppnat dörren till de veckoligen återkommande diskussionerna kring de kapitel vi läst.

Under läsandet av boken pratar vi om olika aspekter i historien – vi pratar om karaktärerna, vid olika tillfällen för att se hur de utvecklas, om de utvecklas, varför de antingen utvecklas eller möjligen, då och då, inte alls utvecklas; vi pratar om miljön, tiden boken utspelas i och tiden den utgavs i, vi pratar om teman, vi pratar om saker som mer eller mindre har anknytning till boken. Vi pratar också om, och övar lite på, att analysera och skriva om litteratur.

Vi pratar om hur man skriver en uppsats, tittar på skillnaden mellan formellt och informellt språk, vi tittar på hur man gör källhänvisningar och källförteckningar, vi funderar kring källkritik och tittar på vilken funktion de olika delarna i en uppsats fyller, om de fyller någon eller möjligen bara är tradition och dekoration.

Och sen skrivs det uppsatser så det står härliga till. Vilken slags uppsats det skrivs beror på vilken kurs eleverna läser, alla skriver utifrån sin nivå, och i samtliga fall benämner jag det just uppsats och ger dem formella riktlinjer att hålla sig till. Inte för att jag ställer samma krav som man gör på en universitetsuppsats, såklart, vi pratar om gymnasienivå, utan för att eleverna skall lära sig hantera begreppen och förstå hur det skiljer sig från andra sorters skrivande. Detta är något svenska skolelever är väldigt ovana vid, och de är ofta väldigt osäkra. Att skriva en uppsats är för många synonymt med ‘fritt skrivande’ och att det plötsligt finns formella krav i processen kan upplevas som skrämmande till en början, men brukar så småningom, när vi tagit oss igenom ett gäng romaner med tillhörande uppsats, istället upplevas som en lättnad. Man vet vad som förväntas, och har något att hålla sig till.

Så, ungefär, går det till när jag använder mig av skönlitteratur som kurslitteratur.

Skönlitteratur som kurslitteratur – bearbetningsprocessen

Jag är inte helt säker på att jag valde rätt rubrik på inlägget – jag tvekade mellan ‘bearbetningsprocessen’ och ‘förberedelseprocessen’. Båda tycks mig passande, men bearbetning känns mer generellt, så det får stå kvar.

Så, en hög med böcker, det var där vi var, inte sant?

En hög böcker som jag har läst igenom ett varv, och bestämt mig för att de har god potential som kurslitteratur.

För att avgöra om de har det tittar jag, medan jag läser dem, på språknivån, hur svåra ord är det, hur komplicerad meningsbyggnad är det? Jag tittar på hur berättelsen är uppbyggd, är den svår att hänga med i? Rakt på sak? Är där många parallellhandlingar? Många berättarnivåer? Jag tittar på teman, tidsspannet och tidsperioden och inte minst miljöerna där berättelsen utspelar sig. Jag tittar på karaktärerna, finns där några som kan locka till analys? Någon man kan irritera sig på?

Det går inte att säga generellt hur en bok ska se ut, det beror helt och hållet på gruppen som ska läsa den.

Jag tittar också på författaren, och omständigheterna under vilka boken gavs ut. Jag tittar på om den haft någon politisk eller samhällelig betydelse, och vilken plats den har i litteraturhistorien.

Sen läser jag den en gång till, skumläser den raskt och ganska slarvigt för att se hur långa avsnitt kan vara lämpliga att läsa för varje vecka. Varje avsnitt bör innehålla någon slags händelseutveckling, gärna något spännande, helst inte avsluta ett skeende, cliffhangers är underbara när det gäller att hålla elevers intresse vid liv, och skulle det vara så att något nytt introduceras är det alltid välkommet.

Jag skriver i det här skedet en tidsplan. Den utgör fundamentet för höstterminen, och eleverna kommer att få ta del av delar av den när boken väl introducerats. I tidsplanen skriver jag in exakt vilka kapitel som skall läsas vilken vecka, jag skriver in vilka moment vi skall ta upp med varje kapitel, jag skriver in vilket kringmaterial vi skall använda och när.

Jag skriver också in vad eleverna kommer att förväntas ha gjort inför varje lektion, och när den skrivövning som utgör den triumferande avslutningen på varje bok skall introduceras, påbörjas, lämnas in och avslutats.

Under den här delen läser jag varje veckas del noggrannare, noterar och stryker under passager vi kan ta upp och diskutera kring, saker jag kan behöva förklara, saker de kan behöva klura på, saker som behöver lyftas fram för att de kommer att återkomma längre fram och saker som jag i största allmänhet känner att jag behöver belysa. Jag gör alla förberedande lektionsanteckningar kring boken i boken, det är det sätt som passar mig bäst. Dessutom är det nu jag letar fram kringmaterialet.

Kringmaterial utgörs av dikter, filmer, musik, artiklar, historia, grammatik, samhällsorientering och allt vad mer som dels ger en bakgrund mot vilken bokens historia utspelas, dels kompletterar de kursmoment som inte kommer naturligt ur boken. Jag har hela tiden styrdokumenten med i arbetet, de är skelettet i kursen, och mitt arbete är att bygga upp en fungerande kropp kring detta.  Så småningom kommer sen eleverna att blåsa liv i denna kropp, men där är vi inte framme ännu.

När jag läser igenom vad jag just skrivit inser jag att det låter som en enorm arbetsinsats, och faktum är att de två veckorna innan terminen börjar är väldigt arbetsintensiva. Två saker underlättar enormt – jag har rutin på att arbeta på detta sätt, jag har gjort det i många år nu. Och jag har en ruskig massa kringmaterial tillgängligt.

Men låt inte detta avskräcka dig om du tycker det känns spännande. Börja med en bok, med en grupp. Ta en bok du redan läst, så är halva jobbet gjort redan innan du börjar. Många av momenten går i varandra, och mycket av kringmaterialet har du också tillgängligt, även om du inte tänker på det på det viset ännu.

Dessutom är det så att dessa arbetsintensiva veckor betalar sig. Du behöver inte ägna helgen åt att förbereda veckan som kommer, det gjorde du redan i augusti. Du behöver bara slänga ett öga på tidsplanen och fortsätta där ni slutade veckan innan.

Två saker till tror jag kan vara bra att nämna – hur jag introducerar boken och eleverna för varandra, och hur vi avslutar det hela.

Det tar vi i morgon.

Skönlitteratur som kurslitteratur – urvalsprocessen

Jag dissar inte läroböcker, det är inte därför jag använder skönlitteratur istället. Jag har bara inte lyckats hitta någon lärobok som lever upp till de förväntningar jag har.

Kanske är någon intresserad av att läsa lite om hur jag gör när jag arbetar med skönlitteratur, så jag tänkte skriva några ord om saken:

Arbetet med höstterminens roman (en roman per klass, det är vad en termin räcker till) börjar i juni, när skolan slutat för läsåret. Först gör jag en väldigt enkel utvärdering, bara för mig själv, av de romaner som lästs under det gångna året, hur fungerade de, uppskattades de av eleverna, var de stimulerande och utmanande att arbeta med? Sen lägger jag dessa åt sidan. Jag läser  aldrig samma bok två år i rad. Jag har nämligen fått för mig att om jag skulle göra det – läsa samma bok flera år i rad, menar jag – så skulle jag bli uttråkad, och börja undervisa den på rutin istället för med glädje och inlevelse, och jag tror det vore tråkigt för eleverna.

Ungefär vid midsommar tar så arbetet med nästa års romaner vid. Jag har några absoluta krav när det gäller de böcker jag väljer:

– De ska finnas tillgängliga i pocket, och kosta max 100 kronor. Eleverna skall ju köpa dem själva, och dessutom skriva i dem och stryka under och ha sig, så priset är en viktig faktor.

– De ska finnas lätt tillgängliga som ljudbok.

– Eftersom jag undervisar i engelska ställer jag också kravet att boken skall vara skriven på engelska, inte översatt till engelska.

Därutöver väljer jag böcker jag undervisat tidigare, som varit uppskattade; jag väljer böcker jag fått tips om från olika håll; jag väljer böcker jag tycker verkar bra; jag väljer böcker från topplistor, tidningsartiklar, bloggar, böcker som har lockande omslag, spännande titlar, är skrivna av författare jag läst tidigare… och så vidare.

Och sen läser jag de böcker jag valt ut. Även om jag läst dem tidigare, så läser jag om dem för att ha dem nära i minnet. Somliga lägger jag direkt åt sidan, av olika skäl. De kan vara för svåra, för lätta, för konstiga, för tråkiga, för ytliga, för djupa, för komplicerade eller svårundervisade av något annat skäl. De kan handla om saker som kan bli för känsliga. De kan handla om saker som är för udda för att fånga.

När vi närmar oss augusti brukar jag ha en hög på ungefär tio böcker, passande för lite olika slags grupper, både intressemässigt och kunskapsmässigt. Jag vill behålla möjligheten att anpassa bokvalet efter gruppen så länge som möjligt, och brukar därför hålla mig ungefär på det antalet inför ett läsår.

I år föll valet till slut på the Green Mile, the Picture of Dorian Gray, Mansfield Park, Moll Flanders, the Remains of the Day och Nightfall.

Vad säger ni, ska jag fortsätta i morgon och berätta lite om hur jag förbereder mig för att jobba med just de böcker jag valt ut inför läsåret? Vore det intressant att ta del av?