Vårpaus

Våren som utbröt förra veckan drog sig blygt tillbaka en stund.

Är vi nöjda så?

Trafikkaos, järnvägskaos. SJ har gjort sin läxa, förklarar de, Trafikverket har inte gjort sin. Ett såvitt jag vet obekräftat rykte om att Trafikverket hoppats komma undan underhåll och renoveringar helt fram till 2016 når mig. Människor dör i trafiken, fryser ihjäl och skadas för livet i trafikolyckor, sitter fast i timmar på enfiliga vägar, snöröjning och räddningsfordon kommer inte fram. Rälsen spricker, tåg spårar ur, överallt kaos och galenskap.

Ansvarig minister ”kan lida med alla”  och håller sig faktiskt inte undan media trots att julen står för dörren. Frågan är om hon kan göra något mer än lida med? Detta kaos som råder nu är ju faktiskt ingen naturlag, och det beror mindre på vädret än på politiska beslut. Ty det går att bygga både vägar och järnvägar som går att använda även vintertid, men det kostar pengar, därför har man låtit bli. Frågan är om inte de pengar man sparat på uteblivit underhåll gått åt, många gånger om, i detta kaos?

Handen på hjärtat, människor: Är vi nöjda som det är, eller är vi villiga att betala för en säkrare, effektivare, miljövänligare och lönsammare infrastruktur? Det går att genomföra.

Sj, jag blir förtvivlad!

Sitter på ett tåg, har suttit här sen sex i morse när tåget, fyrtio minuter försent, lämnade Lund. Konferensen jag avsåg delta i började tio, den ena spännande talaren efter den andra har talat och den uppkoppling sj vänligt bjuder på är för svag för att jag ska kunna höra dem ens via nätet. Klockan är halv tolv och vi har inte ens hunnit till Mjölby. Vi har blivit omkörda av en farbror på cykel! Visserligen hade han cykelhjälm så han kunde trampa på rejält, men det är inte varje dag man ser någon cykla om ett x2000.

Snälla söta ni, det här är bara ohållbart! Det blir vinter varje år i Sverige, det blir kallt, det blir snö. Planera för det, bygg för det, köp växlar för det. Det kommer att kosta, JA, men det är en investering vi måste göra. Nu.

För framtiden. För miljön. För kommunikationen.

NU.

Tre män med spade och kvastar, det är inte tillräckligt!

Och, det vill jag verkligen understryka, personalen ombord på tåget – ljuvliga! Underbart rara! Serviceinriktade, trevliga, positiva, pedagogiska.