Text i arbete

Jag läser Lyft Språket, Lyft Tänkandet av Pauline Gibbons just nu. Den är mycket lättläst och trevlig, fylld med tydliga exempel och förklaringar, ett ypperligt val för lärare som känner att de behöver inspiration för att nytt arbetssätt. Gibbons förklarar och visar, pedagogiskt och tydligt, hur man hjälper eleverna att bli förtrogna med den svenska de behöver för att klara av att studera framgångsrikt, samtidigt som man undervisar i ämnet, vilket det än råkar vara.

.

.

Tack Anna för tipset!

3 generationer

Ibland behöver man bli påmind om att det som är så självklart i ens egen värld, det är kanske helt okänt i andras. Som det här med tre generationer och språkutveckling, t ex, som jag helt slarvigt bara tagit för givet att alla människor självklart är medvetna om.

Men eftersom det är något som inte är så dumt att känna till, så kommer här en snabb och väldigt ytlig förklaring:

Det tar tre generationer innan en språkförändring har slagit igenom i en populationsgrupp. Vi kan ta det här med Karl-Oskar och Kristina, Wilhelm Mobergs fiktiva utvandrare, och deras verkliga efterföljare: Karl-Oskar och Kristina reste över Atlanten och anlände utan vare sig förstå eller kunna göra sig förstådda i det nya landet. Även om mycket var obegripligt och främmande blev det så småningom allt mer hemma. De fortsatte tala svenska hemma och i vardagen, men lärde sig med tiden nyttofraser och nyckelord på det nya språket. De var den första generationen.

Deras barn, uppvuxna i det nya, omgivna av det nya språket med det gamla språket som det självklara vardagsspråket hemmavid, blev effektivt tvåspråkiga och växlade utan större möda mellan de båda språken. De var den andra generationen.

Deras barn i sin tur, Karl-Oskar och Kristinas barnbarn, de talade engelska, både hemma och ute i samhället. De kunde säkert ett par fraser och ord på svenska, för att kunna kommunicera med den äldre generationen och för ros skull, men deras svenska förblev i de flesta fall till och med mer rudimentär än första generationens engelska. De var den tredje generationen.

Det spelar ingen som helst roll vilket eller vilka språk det rör sig om, om det rör sig om två olika språk eller om det rör sig om förändringar inom ett och samma språk – det tar tre generationer innan förändringen blivit vardag och självklar. Vi ser det i du-reformen i svenska, vi ser det när vi tittar på hur språket utvecklades hos de som migrerade från Sverige till USA under artonhundratalets svältår och vi ser det på människor som flyttar till Sverige från andra språkområden, oavsett om det handlar om danska, arabiska eller engelska.

Det är inget konstigt med det. Det är fullkomligt normal språkutveckling.