Vad skriver du i dag?

Skriv

Vad som än händer: Skriv!
Om orden lämnar dig
som flyttfåglar på väg mot ett annat land
Skriv!
Skriv om orden som lämnar dig!

Om orden fattar eld
Skriv med det brinnande språket!
Om mörkret rusar in i din kropp
Skriv om ljuset som väntar därute!

Tiden är sekundsnabb
i gräset som växer om natten
Också detta ögonblick
bär på sina fjärilsvingar
historiens oändliga tyngd
och din egen

Skriv!

Peter Curmans dikt sätter ord på det jag vill säga i kväll. Skriv – skriv ner dagens tankar. I morgon är de glömda, men papperet minns. Tankar på pränt ger oss ett annat perspektiv på det tänkta, ger oss möjlighet att upptäcka mönster, tankeloopar, tankehopp som annars går oss förbi, i våra egna huvuden.

Skriv.

Språkstudiemotivering

Jag hör talas om en undersökning gjord vid University of Chicago där man tittar på hur tänkandet ter sig i situationer där försökspersonen tänker på sitt modersmål jämfört med när försökspersonen tänker på främmande språk. Resultaten är inget mindre än hejdundrande argument dels för att studera språk, dels för att den ämnesintegrerade språkundervisning som blir allt vanligare faktiskt är rätt väg att gå.

Det visar sig nämligen i undersökningen att den som tänker på ett annat språk än modersmålet tenderar att förlita sig på förutfattade meningar i lägre grad än den som tänker på modersmålet. Den som tänker på ett annat språk än sitt modersmål resonerar mer systematiskt och tänker mer analytiskt, och fattar beslut på ett mer rationellt sätt.

Anledningen till detta är, tycks det, att tänkande på ett annat språk än modersmålet gör det möjligt att distansera sig från alla de känslomässiga reaktioner som är förknippade med modersmålet, och som leder oss till att resonera och reagera utifrån förutfattade meningar, vilket i sin tur gör det svårare att analysera rationellt och systematiskt, eftersom de förutfattade meningarna redan pekat ut en tankeriktning som mer rimlig, oavsett om den är det eller inte.

Det tycks alltså som att när vi behöver analysera rationellt och systematiskt underlättar det om vi gör det på ett annat språk än vårt modersmål. Det innebär inte, förstås, att vi alltid bör resonera analytisk rationellt systematiskt, det finns andra slags situationer här i livet där vi behöver våra känslomässiga reaktioner, men att kunna främmande språk ger oss alltså inte bara kommunikativa och kulturella möjligheter, utan också kognitiva.

Ett tyngre argument för språkstudier än små meritpoäng, tycker jag.

Det verkliga skälet till att vi har hjärnor

Vi har en hjärna av en orsak, av en enda orsak: för att åstadkomma anpassningsbara och komplexa rörelser. Det finns ingen annan orsak för att ha en hjärna.

Tänk på saken. Rörelse är den enda metod du har för att kunna påverka världen omkring dig […]

Tänk på kommunikation: tal, gester, skrift, teckenspråk – alla blir till genom sammandragningar av dina muskler.

Det här med neurovetenskap och kunskapen om hjärnan, hur den fungerar och inte fungerar och varför den fungerar just si och inte så dyker upp då och då i skoldebatten. Här är ytterligare en pusselbit, en sån som kan få oss att fundera över om vi verkligen lagt de andra bitarna på rätt ställe. Det är bra att tänka den tanken ibland:

.

Skrivardojo

Jag kan tänka ut ett helt skrivande, från första meningen till den sista. Och då måste jag ostört få göra just det. Tänka. Och tänkandet har ingen penna. Inte ens ett ark papper

Anne-Marie Körling skriver om att skriva och jag känner så väl igen det hon skriver. Man måste få tänka, ostört, tills man tänkt tanken till slut och kan skriva ner den. Fortfarande ostörd, utan att man blir avbruten av att lektionen är över, eller börjar, att det är dags att helt byta spår och tänka på något helt annat ämne, att någon vill prata med en i en aldrig så liten stund om ett eller annat, eller vad det nu kan vara.

Det klagas då och då över elevers MTV-tänk, hur de gör en massa saker samtidigt, smsar, pratar med varandra, reser sig och går omkring i klassrummet och i största allmänhet behandlar läraren som en TV, ett bakgrundsbrus som ger ljus och rörelse till rummet men inte är mycket att fästa sig vid. Metabolism skriver om detta, Mats har också nämnt det.

Och jag anar ett samband – jag tänker mig att det kan finnas fler än jag och Anne-Marie som önskar tänka en tanke till slut utan att bli störd och avbruten, och jag tänker mig att om man inte får detta utrymme i skolan så lägger man tänkandet på hyllan så länge, om det ändå inte finns möjlighet att smida kedjorna i klassrummet verkar det onödigt att plocka fram städet och hetta upp elden. Vi förväntar oss reflektion och analys av elever, men ger vi dem utrymme att reflektera och analysera? Ger vi dem utrymme att formulera sina reflektioner, och reflektera över sina formuleringar i skolan? Finns det utrymme i tid? Finns det utrymme i rum?

Jag är skeptisk.

Men det borde finnas. Det borde finnas en skrivardojo i varje skola med aktning. En plats där man kan gå in, slå sig ner och reflektera i lugn och ro, tänka tanken till slut och formulera den i skrift, om man så önskar. En plats där man sätter telefonen på ljudlöst och inte svarar när det ringer, där man inte pratar med varandra och inte spelar musik utan att använda hörlurar, av hänsyn till andras tankekedjor. En plats där det finns möjlighet att bara sitta, om man så önskar, utan att skriva, och bara tänka, likaväl som det finns utrymme att sitta och skriva ner sina tankar.

En plats där man inte samarbetar (plats för sådant ska givetvis också finnas, men inte på samma fläck), och en plats dit man faktiskt kan få lov att gå på lektionstid när man behöver tänka och skriva utan att bli störd. Det tror jag vore en god investering. Vad tror ni?