the Algebraist

Jag har pratat om boken tidigare, och kommer sannolikt att referera till den igen, i synnerhet till de helt fantastiska Dwellers, och tänkte bara som hastigast be att få rekommendera den. Jag är rent generellt mycket förtjust i författaren, och det gäller de böcker han skriver som Iain Banks och de han skriver som Iain M Banks. Hans språk är både rikt och nyansrikt, och karaktärerna som rör sig genom de enkelt men tydligt beskrivna miljöerna är mångbottnade och alltid djupt mänskliga. Även de karaktärer som bara passerar igenom historien på ett par sidor för att aldrig återvända är karaktärer, oavsett om syftet med deras framträdande bara är att vara en del av miljön eller stämningen är de riktiga karaktärer, och som läsare tar man för givet att de, när de försvunnit ut ur historien, fortsätter sina myllrande riktiga liv där utanför.

the Algebraist är skriven av Iain M Banks, och för den som känner till författaren lite talar det genast om att detta är en av hans Science Fiction-historier. Här finns allt det man kan önska av en sådan – aliens av fantastiska former, stora som små, teknologi vi bara kan drömma om, maskhål som binder samman solsystem med solsystem och gör intergalaxiska resor inte bara möjliga, utan i det närmaste vardagsmat, här förs intergalaxiska krig och miljöerna på de olika planeterna är hisnande exotiska och samtidigt förvånande välbekanta.

Men, eftersom det är Banks, är det inte en enkel SF-historia med fokus på teknologi och exotism, utan en mångbottnad berättelse om vårt eget samhälle, vårt sätt att leva och agera tillsammans, som människor och som civilisationer. Om respekt, om lojalitet, allianser, hövlighet och nätverk, om kudos och ära, om heder och kärlek, betydelsen av att höra till, om genus och om klassamhällens betydelse och funktion.

Jag är glad att jag lyckades få boken att räcka så länge, jag har dragit ut på den och ransonerat läsandet ju närmare jag kommit slutet, jag ville verkligen inte läsa ut den och behöva lämna världen. Men inget varar för evigt, och jag är glad att det är en bok, jag kan ju återvända till Dwellerbiblioteken och regattorna när jag vill.

Läs den! Det är den bästa Banks jag läst, och det är ett högt betyg!