Har Waldorf någon framtid?

Mellan år 2001 och år 2008 hade Waldorfskolorna ett samarbete med Lärarhögskolan i Stockholm så att även Waldorflärare fick en akademisk examen. År 2008 blev Lärarhögskolan en del av universitet och samarbetet avslutades. Anledningen, enligt artikel i SvD, var att Waldorflitteraturen inte var tillräckligt vetenskaplig.

Fram till idag har detta egentligen inte varit något jätteproblem för Waldorfskolorna, eftersom en formulering i skollagen gjort det möjligt för dem att bedriva skolverksamhet ändå. Men förslaget till ny skollag gör saken mer komplicerad för skolorna.

Den nya skollagen gör inget undantag för Waldorfskolor, som riskerar att få stor brist på lärare i framtiden.

Waldorflärarhögskolan är på jakt efter en ny samarbetspartner med examensrätt och Södertörns högskola har visat intresse. Men förberedelserna beräknas ta minst två år.

–Sedan tar det ytterligare fem år innan de första tar examen. Det kommer att gå minst sju år utan en enda ny Waldorflärare i Sverige, och om vi inte får ett samarbete nu, då tar det längre tid, säger Caroline Bratt på Waldorflärarhögskolan.

Waldorf är en speciell skolform, inte helt okontroversiell och av många uppfattad som väldigt flummig. Det antroposofiska inslaget får många att höja på ögonbrynen och skolorna är ofta själva noga med att framhålla skillnaden mellan Waldorfskolan och den kommunala svenska skolan:

Det är skolavslutning på Kristofferskolan i Bromma. Klassläraren Katarina Hagberg tar farväl av eleverna i 9D.

På svarta tavlan har de målat två bilder: En är färgglad och harmonisk, den ska symbolisera deras Waldorfskola. Den andra bilden föreställer ett grått, mörkt hus, omgivet av blixtar –”kommunal gymnasieskola” står det på fasaden.

–Vi har en trygg, harmonisk miljö här. Jag har undervisat på vanlig gymnasieskola också, och där var det inte alls så, säger Katarina Hagberg.

Givetvis är det inte bara Waldorf som drabbas i det nya lagförslaget – att det finns friskolor som att i system att anställa obehöriga lärare för att hålla nere kostnaden har väl inte undgått många, och jag tror inte heller det är helt ovanligt att man kontrasterar sig själv mot de kommunala skolorna på liknande sätt.

Artikeln avslutas med att bland annat en av miljöpartiets riksdagsledamöter, Mats Pertoft:

-Det är märkligt att den pedagogiska mångfalden ska hotas när vi har en borgerlig regering, när man trodde att sådant skulle komma från vänster. Men Folkpartiet vill att alla skolor ska vara stöpta i samma form, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) vill inte uttala sig för SvD. Men han har tidigare skrivit att det är upp till Waldorfrörelsen att söka samarbete med ett lärosäte eller själva ansöka om examensrätt.

På Kristofferskolan i Bromma har eleverna i klass 9D lämnat klassrummet. Läraren Katarina Hagberg sitter kvar på en skolbänk.

–Det finns en sådan brist på kunskap och intresse hos poli- tikerna. Jag förstår inte hur de kan vara så ignoranta, suckar hon.

Och än en gång är vi tillbaka på samma plats där vi varit ett bra tag nu – lärarna äger inte debatten om skolfrågor, och gör mycket lite för att etablera detta ägande. Somliga av oss skolbloggar, somliga skriver långa mail till utbildningsministern, men de allra flesta tycks tiga och sucka över hur politiker och debattörer grundar sin bild av hur skolan fungerar på hur det var när de själva gick där, vare sig det då var nittiotal, sjuttiotal eller artonhundrafrösihjäl.

Sluta klaga och sätt igång och berätta istället. Informera de oinformerade, bilda de outbildade, ge kunskap till de okunniga. Trots allt är det vad vi lärare borde vara bäst på, är det inte?

Helena von Schantz läser samma artikel, och har kloka ord att säga om den.