Lena Nyman är död. Av alla hennes många viktiga fantastiska underbara rolltolkningar är det som Lovis hon gjorde störst intryck på mig. Rövardrottningen, som i hennes gestaltning blev den ständigt kloka, sansade, stabila, urstarka och samtidigt mjuka, kärleksfulla, omhändertagande varma.
Ja, det är väl så man inser att man själv är på väg att bli gammal – allt fler människor man har en relation till dör. Lena Nymans röst och närvaro kommer emellertid att leva kvar länge än.
Lyckligtvis lever vi i ett tidevarv när även de som inte föds förrän om tjugo år har möjlighet att uppleva det vi upplever – om än inte på samma sätt så finns det ändå kvar.
Så är det!
Ronja rövardotter har en annan underbar tolkning: Voffö ä de på dette viset?
Det är sant, men ikväll låter vi den frågan vänta i kulissen. Ikväll är det Lenas Lovis som får vara i fokus.
Jo, Morrica. Det ultimata har inget svar. Är bara.
Precis så, Plura. Väl formulerat.