Att det är torsdag i dag innebär att det är #skolchatt på Twitter från klockan 20 till klockan 21. I kväll pratar vi om hur man går till väga för att dokumentera elevers kunskapsutveckling och lärande. Vi pratar om saken från ett rent handgripligt perspektiv – använder vi papper eller datorprogram, spar vi vår dokumentation på en dator, på en server eller i molnet etc – och från ett mer kunskapsfilosoferande perspektiv – vad dokumenterar vi och vad skriver vi om det, kan man dokumentera en process, och hur förhåller vi oss till den kunskapsutveckling vi kan se som inte riktigt har med målen att göra? – till det tidsperspektiv som ofta lyfts i debatten – hur ska man hinna med att dokumentera det som händer i ett klassrum under en lektion och hur ska man komma ihåg vad som hände och vem som gjorde vad på morgonlektionen när man äntligen kan sätta sig för att skriva framåt tre på eftermiddagen?
Visst låter det som om det kan bli en givande timme?
Världens Bästa Skitskola som sänds samtidigt kommer jag att se klockan 21 så jag slipper splittra mig eller välja bort det ena eller det andra.
You're no different to me 
intressant ämne, en aspekt vet vi var vi dokumenterar? Min kollega har försvunnit från jobbet, var har sin dokumentation? Vi vet inte. Om vi hittar den förstår vi den? Rättssäkert för eleven ? Skulle inte tro det
Helt klart en viktig aspekt! Hur delar vi med oss av vår dokumentation till kollegor, och hur tydlig är den faktiskt för den som tar del av den.
Det viktiga i detta sammanhang är att det finns gemensamma mallar för hur saker ska dokumenteras. I annat fall har det noll värde. Samtidigt måste det finnas ett informationssystem där all information är lättillgänglig, tillförlitlig och relevant.
Man skulle kunna tolka din kommentar som att alla måste dokumentera precis likadant, enligt precis samma mönster på precis samma blankett. Jag väljer istället att tolka den som att du med begreppet ”mall” snarare avser gemensamma riktlinjer och vissa givna punkter som skall vara med.
Vissa saker är viktig att få med om det är en blankett eller förhållning och riktlinjer väljer man.
Vissa dokumentation underlättas om det finns en gemensam struktur. Med struktur mernar t ex vad som ska vara med i ett ”måldokument”. Tre saker är vikta strukturmässigt: SMARTA mål, arbetssätt och utvärderingssätt. För ”resultatredovisningen” (det som för hette kvalitetsredovisning) är det lägesbeskrivning, resultat, utvärdering (analys o värdering) och förbättringsåtgärd.
Hur du sedan skriver detta är sedan upp till dig. Vad du vinner är för det första spårbarahet, se förutsättningar och vad resultatet blev på ett systematiskt och strukturerat sätt. Inte massor av sagor krimskram som jag kan uppleva. Men framför allt är det viktigt att de dokument du har inte ska vara solitärer utan levande dokument som har någon innebärd för verksamheten.
Det du upplever som sagor och krimskrams upplever en annan som detaljerad, överskådlig och givande information. Det vi talade om i veckans #skolchatt var inte den administrativa dokumentationen, den som skall redovisas och bland annat utgör underlag för skolans kvalitetsarbete, utan hur man lämpligen går till väga för att dokumentera enskilda elevers lärande.
Här skiljer det sig en del, beroende på årskurs, kurs, ämne, arbetssätt och inte minst på den lärare som dokumenterar.
Ok, Morrica.
Visst skiljer det sig när det gäller dokumentation över vardagsarbetet och skriftliga omdömen. Även där har jag sätt allt för mycket ordnings komentarer och oprecisa formulering som inte ger underlag för faktabaserade beslut bygda på styrdokumenten.
Än en gång, Plura, det du upplever på ett sätt upplever en annan på ett annat sätt. Ordningskommentarer behöver t ex inte alls ha med bedömningen av måluppfyllelsen att göra, utan kan fylla ett syfte du inte ser, eftersom du inte är i den vardag där dokumentationen sker. Det du upplever som en oprecis kommentar kan för en annan, som besitter en bakgrundskunskap kring det som kommenteras om som du inte har del i, upplevas som synnerligen relevant och informationsrik.
Därmed inte sagt att alla lärare i svensk skola dokumenterar på ett föredömligt och rationellt sätt. Inte heller att all dokumentation bör stöpas i samma form eller ens pressas in i samma mall.
Åter igen Morrica, ord är svåra. Alla tolkar vi dem olika. Kan det vara så att jag som jobbig logiker har krav på stringens på ett annat sätt än humaniora och språk människor har?
Vad jag försökt säga vara att kravet på skriftligt omdöme inte skulle innehålla annat än bedömning av kunskapen hos eleven i förhållande till kraven och elevens förväntade mål.
Sedan kan jag mycket väl förstå att det behövs dokumentation av annat i undervisningen som inte omedelbart hör till bedömning och betyg.
Vi pratade inte om omdömen, vi pratade inte om administrativ dokumentation, utan vi pratade om den dokumentation som ligger till underlag bland annat för omdömen, men också för mycket annat i en lärares arbetsvardag. Det gläder mig att du förstår att där finns behov av att dokumentera många aspekter som berör andra delar av elevens lärande, och också då och då helt andra aspekter av elevens skolvardag som kan påverka inte bara elevens, utan också andra elevers lärande.
Denna slags dokumentation utgör ett mycket viktigt verktyg i många lärares arbetsvardag, och den mall som skulle räcka till för att täcka alla de områden som kan tänkas behövas täckas under alla de skolår som utgör en genomsnittlig lärarkarriär skulle bli så stor och otymplig att den vore oavändbar, och därmed ett komplett slöseri med tid och resurser. Logiskt, inte sant? 😉
Min ambition är alltid att dokumentera digitalt och utförligt när jag tillfälligt ersätter en kollega. Jag försöker att dokumentera under lektionens gång för att inte vid ett senare tillfälle glömma bort viktiga detaljer. Likväl är det inte alltid möjligt och det är säkerligen inte alla lärare som har tillgång till datorer i klassrummet parallellt med att inte alla har förutsättningarna faktiskt hinna anteckna vid tillfället.
Det var en intressant diskussion. Var du med och lyssnade?
Nej tyvärr så såg jag precis inlägget 😦 Kan man lyssna på chatten?
Man kan läsa den, Twitter är textbaserat. Klicka på länken i inlägget som utgörs av ordet #skolchatt så ligger den där
Ja jag tittade på VBSS, åt middag och skolchattade samtidigt. Gick inte strålande. 🙂
Ibland blir det för bra, men det var roligt att se din röst! Jag prioriterade skolchatt, har kolla VBSS efteråt och åt middag innan. Det funkade.
Ingen rast och ingen ro. Jag ville ge Jonas Vlachos twitterstöd i panelen efteråt så jag fick prioritera annorledes. Men det var häftigt med så många lärare på twitter. 🙂
Visst är det roligt att så många börjar hitta dit, jag blir mycket glad!
Pingback: Tranströmer & Twitter « Välkommen till verkligheten
Du är mer i ditt rätta element där än jag, men visst ger twitter en kick.
Ja, visst ger det en kick att träffa och prata med så många kloka människor!