dessutom

förstår jag inte hur det kan finnas en självmotsättning mellan ett hyggligt umgängesklimat i klassrummet och kunskapsinhämtande. De tycks i min sinnevärld gå hand i hand, men av det jag uppfattar av debatten kring ämnet (jag har inte riktigt tid att lyssna så noga just nu så jag hör törhända fel) tycks man som lärare vara nödd och tvungen att satsa på det ena, och således välja bort det andra.

Hur blev det så?

25 tankar om “dessutom

  1. Det verkar finnas en bild av att en skola antingen ägnar sig åt frivillig enskild kunskapsinhämtning eller traditionell lektionsundervisning och att väljer man den ena modellen så väljer man också nivå på umgängesregler.

    Fascinerande hur långt bort från skolans värld, debatten om skolan kan hamna.

        • Den här tankesmedjan kritiserar den förda skolpolitiken framför allt för att de låtit yrkesutbildningarna ägna sig åt så mycket annat att elevernas kunskaper inte räcker till för yrket.

        • På min blogg har jag en artikel om Valfrihet i stället för frivillighet där jag egentligen i första hand kritiserar högstadiet för att inte tillåta tillräcklig valfrihet. Jag tycker att högstadiet ska ha kärnämnen som duger som inträdesbiljett till alla gymnasielinjer men eftersom jag vet att estetisk kunskap blir allt viktigare för tekniker osv. behöver de inte betyda att elever på högstadiet inte kan välja något stort spännande och konkret som passar dem och som de lägger ner många timmar i veckan på.

          Den refererade artikeln handlar mer om gymnasiet där jag precis som de hävdar att valfrihet och att satsa fullt på att bli servitör, fritidsledare, mekaniker, lastbilschaufför är en stor stimulans som sen leder fram till ett yrke som inte behöver vara för resten av livet men leder till jobb. Utbildningen ger en mycket mer allmänkunskaper än att traggla något man inte känner för.

          Friskolor innebär en rent löjligt stor valfrihet när det gäller sådant elever inte har möjlighet att överblicka. Varför inte istället börja låta dem ha mer valfrihet kring enkla konkreta saker där de har en åsikt. Den typen av frihet ger dem många vägar till annan kunskap. Det är klart att det finns vissa likheter med 70-80 talets skola men med förståndiga små skillnader kan gammalt absolut bli bra.

        • Missade att återknyta till tråden. Jag tror starkt att konkret valfrihet där samhället är med och utformar alternativen och där eleverna sen väljer är ett sätt till närmande mellan skola och samhälle. Att få tillhöra samhället är en stark drivkraft hos våra härliga ungdomar.

        • Det blir förstås skolverket men de samarbetar ju allt bättre med lärarkåren och förhoppningen är att de förankrar alternativen brett med AMS, företagare och myndigheter mfl. I slutänden får förstås politikerna också en roll.

        • Du tror inte att detta skulle kunna hamna i konflikt med kommunernas relativa autonomi i skolfrågan? Jag kan föreställa mig att det kan komma en hel del protester från det hållet över direktiv som dessa ‘uppifrån’, det torde trots allt kosta en slant, åtminstone initialt.

        • Absolut att kommunerna kan sätta sig på tvären. Jag hör till dem som anser att kommunaliseringen var ett stort missgrepp. Göran Persson ville sopa under mattan hur lite pengar han ville ge skolan så då fick någon annan skära.

          Fast på samma sätt som att det går att komma ut med en mängd gymnasieprogram där varje skolan välja ut ett antal varianter så kanske högstadieskolorna inte behöver välja exakt samma utbud. Utan utnyttja det som kommunen har lättast att ordna. Ifall grunden finns där att eleverna tillämpar de andra ämnena i något som ger en försmak av ett yrkesområde så kan skolor och kommuner ha viss valfrihet. Kanske avgörande för att det ska lyckas.

        • Om varje kommun själv får välja, hur går det ihop med varje enskild elevs urval? Eller ska elevernas urval begränsas till det som lokala politiker tycker är relevant?

        • Ja, det innebär trots allt en mycket bättre situation än när de inte har några alternativ alls. Dessutom tror jag kommunerna kommer få tryck på sig att ha ett hyfsat utbud.

          Den gemensamma grunden av de andra ämnen är det som är nödvändigt för gymnasiet och att de har tillämpat det inom något konkret område som de fått välja. Vilket område de väljer är inte avgörande utan att de upptäcker att grundkunskaperna är viktiga oavsett område.

        • Du har större tilltro till kommunerna än vad jag har. De kommuner som har väl fungerande skolor idag kommer att fortsätta ha det, de kommuner där eleverna är förlorare idag kommer att förbli vid sin läst.

Hur tänker du kring detta?

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s