Jag trivs bra med havsmetaforen i sammahanget, så jag fortsätter med den ett tag om det är i sin ordning.
Trots morgonens farhågor konstaterar jag att min egen kompass fungerar som den ska, trots att de magnetiska hållpunkterna ibland befinner sig på glid och trots att den farkost jag befann mig ombord på inte var långsiktigt hållbar kom jag i hamn. Hamnen är inte den förväntade, men den är livaktig och spännande och ser lovande ut.
.
.
Se till så att du inte drunknar i metaforernas djup bara!
Här finns gott om öar att ta sig i land på
Pingback: Och nu då? « You're no different to me
Pingback: Inväntar tidvattnet « You're no different to me