#skolchatt om skolans demokratiuppdrag

Det är torsdag igen, veckorna rullar som de brukar så här års på i en rasande takt, och som varje torsdag samlas hågade på Twitter för #skolchatt klockan 20.00.

I kväll rör sig samtalet kring skolans demokratiuppdrag – vad innebär det egentligen? Konkret och handgripligt. I vad består uppdraget?

Är det viktigaste att ge eleverna en känsla av att de är med och bestämmer? Att de känner och upplever och ser att inför skolans regelverk, såväl lagar, styrdokument som lokala ordningsregler, är alla elever lika? Om trevliga temadagar kring jämlikhet och allas lika värde?

Eller ligger det något mer, något djupare, tyngre, kanske besvärligare i uppdraget? Inte bara förmedla en känsla, att visa upp ett förhållningssätt, att ge ett intryck av att eleverna också kan påverka? Demokrati är ingen självklarhet, och mer än en luddig känsla av att det nog är rättvisast om alla tar av jackorna. Demokrati kräver saker av oss, det handlar om att ta ansvar, att bli lyssnad på men ibland, även om man ingår i majoriteten av tyckarna, tugga i sig att man inte fick igenom sin vilja eftersom det hade påverkat andra, och kanske en själv, negativt. Demokrati handlar om att känna till hur system är uppbyggda, att ta ansvar för sig själv och för andra. Det handlar om sjukvårdareformer, om utbildning, om vägar och miljö och framtid, och lika värde och ibland om att lika värde och jämlikhet handlar om att man får olika krav på sig, utifrån aspekter man kanske inte ser eller behöver känna till. Det handlar om respekt, om omtanke, om att sätta andra före sig själv utan att sätta sitt eget ljus under skäppan. Att tåla att bli emotsagd utan att kränkt gå till personangrepp istället för att lyssna.

Demokrati kräver mycket, och det tar aldrig slut. Men det är värt det.

#Skolchatt ikväll klockan 20.00