I dag är det söndagen före julafton. Om jag minns rätt (det finns inga garantier om den saken när det gäller mig, min barndom och uppväxt består av glimtar och skärvor av ögonblick, utan synbart inbördes sammanhang) plägade vi gå hem till mycket älskade äldre släktingar för att äta julmat och förfira denna söndag. Det kan vara ett konstruerat minne (jag hoppas inte det), det kan vara helt förvirrat tidsmässigt. Vem vet, kanske är det julgransplundringar jag minns glimtar från? Oavsett vilket, så tycker jag att detta är passande:
traditioner
Morricas adventskalender, lucka tretton
Går allt som planerat sitter jag just nu framför TVn och ser underbare GayTenor med kör lussa för oss alla. Vänligen ring mig inte för att kolla om jag verkligen gör det, men vet att det är min ambition.
Realtidsuppdatering: Jadå, visst såg och hörde jag honom, magnifik, innerlig, mjuk och intensiv som alltid på scenen.
Morricas adventskalender, lucka åtta
Ett årligt återkommande önskemål från kursdeltagarna är en sång jag hört varenda december sen den kom ut första gången, minst tio gånger, förmodligen fler, varje år. Ändå lyckas jag aldrig lära mig den. Jag vet inte vad det med just denna melodi, vanligen sätter såväl komplicerade och komplexa som simpla trallar sig som urberg i min hjärna. Inga texter, men melodier finns där gott om. Men inte denna.
Sannolikheten för att jag traditionsenligt inte kunde den igår heller är stor, men de brukar sjunga den så bra att det inte gör något.
Morricas adventskalender, lucka sju
Folkhögskolan Hvilan, Sveriges äldsta folkhögskola, har varit en skola sen 1868. Det är inte förvånande att vi på en så gammal skola har gott om gamla traditioner, och i dag är det dags för ännu en: de traditionella julsångerna för avgångsklasserna i Gröna Salen. Det brukar följa ungefär samma mönster, i början blyghet men så, efter ett par bekanta sånger, sjunger alla för full hals, nyckelknippor kommer fram och illustrerar bjällerkransar, folk står upp för att kunna ta de riktigt utmanande tonerna.
Underbart!
Nittonde luckan i Morricas #adventskalender
Höstterminen är över, rektor har hållit tal, musikgruppen spela och filmgruppen visat film för oss i vår vackra Gröna Sal. I år liksom de flesta år är det många av kursdeltagarna som, öppet eller lite mer i smyg, delar en av mina kulturella svagheter. Jag skulle kallat honom min guilty pleasure om det inte vore för det faktum att jag inte känner mig det minsta guilty för saken, och det tycker jag ingen annan ska göra heller.
Så till er, och till alla andra, givetvis:
Tolfte luckan i Morricas #adventskalender
Traditionellt firas Lucia i morgon, den trettonde december, men eftersom detta datum infaller på en lördag i år firas det i stället i dag på skolor och många arbetsplatser. Till exempel vår, på Hvilan samlades vi traditionsenligt i matsalen i morse och njöt både kaffe och skönsång. Typ såhär:
Ett huvud gör all skillnad
Detta lilla klipp illustrerar så väl så många olika nivåer av nuet att jag inte kan annat än dela det med er. Håll till godo:
Nytt år, nya drömmar, nya möjligheter
Det nya året började traditionesenligt, rektor hälsade alla välkomna och höll tal, Hvilankören sjöng, personalen sjöng och presenterade sig och därefter uppropet, allas namn nämnda, alla välkomnade. Sen massor med information, såklart, lite skratt, många frågor, ännu mer information och sen fika.
Och i morgon mer information, om varje kurs, om tillval, om elevdemokrati, om studiestöd, om studieteknik, om kalender och planering. Snart nog är allt vardag, vi börjar lära känna varandra, störa oss på somliga sidor hos varandra, upptäcka sidor hos varandra vi uppskattar innerligt, lära oss lite om varandras svagheter och styrkor, och tillsammans ta oss igenom ett år där vi lär oss otroligt mycket vi inte har en aning om idag att vi kommer lära oss.
Bara minuter innan….
Det blir ett spännande år, tror ni inte?
Projektdagar på @Hvilan
Sista dagarna på läsåret ägnas traditionsenligt (att vara den äldsta folkhögskolan innebär många traditioner) åt det vi kallar projektdagar. Olika grupper med kursdeltagare från alla olika klasser ägnar två dagar åt utflykter, studiebesök, kultur, lek och samtal.
Vi spelar sällskapsspel, Monopol, Risk, UNO, Ticket to Ride, kubb, plockepinn…. Och så pratar vi – om språk, om resor, om världen, om vädret, om kultur, om skillnaden mellan alligatorer och krokodiler, om sjöjungfrur och om litteratur.
Sådär som det faller sig, ni vet
Traditionell åttonde mars #blogg100
Det är den åttonde mars i dag. Internationella Kvinnodagen. Som traditionen bjuder bjuder jag er på Isabel Allendes Tales of Passion från 2007. Det är lika aktuellt i dag.
Internationella Kvinnodagen är viktig. Det är en viktig dag för att påminna oss om att alla kvinnor inte är priviligierade heterosexuella medelklasskvinnor i en trygg västvärld, födda med vaginor och uppväxta med tid, rum och ekonomiska möjligheter att studera. Det är en viktig dag för att påminna oss om att i krig ses civila kvinnor ofta som strategiska mål, eftersom ett av de mest effektiva sätten att bryta ner stridslusten hos en grupp människor är att döda mödrarna. Det är en viktig dag för att påminna oss om att vill vi lyfta ett samhälle ur fattigdom ger det större effekt att utbilda kvinnor. Det är en viktig dag för att påminna oss om att problemet med att det finns pojkar i svensk skola som än i dag lever i föreställningen att de kommer klara sig bra utan utbildning får större uppmärksamhet än problemet att det finns flickor i svensk skola som inget hellre vill än att utveckla sina formidabla intellektuella förmågor, men gifts bort när de inte ens är myndiga.
Vill du ge mig en gåva för att högtidlighålla dagen i dag? Ge mig då möjligheter för mina minsta systrar världen över. Varje dag. Året om.
You're no different to me 