Morricas adventskalender, lucka 20

I dag är det söndagen före julafton. Om jag minns rätt (det finns inga garantier om den saken när det gäller mig, min barndom och uppväxt består av glimtar och skärvor av ögonblick, utan synbart inbördes sammanhang) plägade vi gå hem till mycket älskade äldre släktingar för att äta julmat och förfira denna söndag. Det kan vara ett konstruerat minne (jag hoppas inte det), det kan vara helt förvirrat tidsmässigt. Vem vet, kanske är det julgransplundringar jag minns glimtar från? Oavsett vilket, så tycker jag att detta är passande:

Morricas adventskalender, lucka tretton

Går allt som planerat sitter jag just nu framför TVn och ser underbare GayTenor med kör lussa för oss alla. Vänligen ring mig inte för att kolla om jag verkligen gör det, men vet att det är min ambition.

Realtidsuppdatering: Jadå, visst såg och hörde jag honom, magnifik, innerlig, mjuk och intensiv som alltid på scenen.

Referenser

Det svenska parlamentariska läget i dag skulle kunna beskrivas som spännande. DÖ ligger bakom oss, och partiledarna tycks pröva den inbördes balansen i ett post-DÖ-parlament. Går det att bara ta ett par steg tillbaka till positionerna som de var innan överenskommelsen, eller är allt förändrat? Var befinner sig i så fall de nya positionerna? Hur mycket kan var och en påverka, och vem är egentligen i allians med vem?

Balansen kommer att hittas, och den parlamentariska vardagen rulla på igen, men i läget just nu gives gott om tillfällen för media att sätta putslustiga rubriker med mer eller mindre genomtänkta referenser. Som här, t ex, Expressen:

Screenshot 2015-10-14 at 14.28.22

I artikeltexten antyds att epitetet används för att ge oss läsare en bild av KD-ledaren som ung och oprövad.

Ebba Busch Thor är grön som partiledare. Men det ursäktar inte hennes ansvarslösa utspel om gemensam budget för alliansen.

Det ansvarslösa utspelet, inte ett gemensamt alliansbesked framhåller andra partiledare med tydligt avståndstagande från såväl uttalande som uttalare, rör ett lätt långsiktigt uttalande om en framtida gemensam allians-budget:

Ebba Busch Thor börjar prata om 2017 års budget och att alliansen borde börja prata ihop sig: ”Min uppfattning är att de samtalen behöver vi ha snarast om när vi kan gå fram med en gemensam alliansbudget”, sade hon till Expressen.

Referensen Ebba Grön, slagfärdig och rubrikvänlig som den är, leder dock åtminstone mina tankar åt ett annat håll än borgerligt partiledarskap. Kaos och politik, definitivt, men på ett annat sätt.

Men kanske vill Expressen faktiskt antyda mer än de gör i artikeln, och väljer just därför denna referens? Det vore lite spännande, vore det inte?

#Bokmässan är över för i år

Bokmässan 2015 är över. Temaland detta år var Ungern, yttrandefrihet var också ett huvudtema och jag vet inte om arrangörerna anat i förväg hur brännande politiskt och humanitärt aktuellt det skulle komma att vara. Jag föreställer mig att bokmässor planeras under lång tid, och teman beslutas långt innan presumtiva besökare vet något, och då var den politiska situationen delvis annan än den är i dag.

Som alltid synes det ha varit mycket att uppleva, många att träffa, många fantastiska seminarier att lyssna på, massor med kultur, kunskap, möten, samtal, luncher, middagar, signeringar, kramar, skratt och allvar.

För min del tycks detta, insåg jag för lite sen, dessutom ha varit den sista Bokmässan. Nej, jag har inte varit där, jag har aldrig varit där, varken i år eller något annat år, men drömmen fanns där tills inga inbjudningar alls kom. Det var ett uppvaknande, och samtidigt på något vis en lättnad. När drömmen slocknat och hoppet falnat går det att oblandat glädjas åt andras glädje över äventyret.

Och tack vare sociala media kan vi som inte är med titta in genom fönstren, se och höra ljusen, festen, människorna, samtalen och glädjas med alla de som är en del av det som gör Bokmässan till vad den är. Ty som alltid, det är inte montrarna, det är inte scenerna, det är inte gångarna eller utställningarna eller ens böckerna. Det är människorna, föreläsarna, besökarna, utställarna, författarna, moderatorerna, intervjuarna, samtalarna, nätverkarna, alla dessa människor som gör festen till en fest.

Och böckerna, de finns där för oss alla.

Tjugotredje luckan i Morricas #adventkalender

Det är, här i Sverige, kvällen före den dag som utgör kulmen på julfirandet. Dagen då alla förväntningar skall uppfyllas, dagen då alla skall le, alla skall glädjas i total gemenskap, ingen gråta sönderstressad i köket, ingen sitta med ångestkyla i magen livrädd att familjen eller delar av den skall se igenom hen och upptäcka att hen egentligen inte alls är den de tror att hen är, och för evigt förskjuta hen.

Jag kommer av spåret. Denna kväll, kvällen före julen, ger det mig stor glädje att ge er fantastiska, vackra Amanda Palmer:

Interstellarlove

I lördags kysstes två av mina favoritkaraktärer i Doctor Who. De har varit gifta länge, så inte ens i ett program där gifta par placeras i våningssängar borde det uppfattas som särskilt kontroversiellt, men si det väckte enorm uppmärksamhet. Inte främst för att den ena är silurian och den andra människa, utan för att de båda är kvinnor.

En gång till.

Två kvinnor gifta med varandra kysser varandra, och det väcker mer upprördhet än död och lidande.

Proportioner, någon?

Nytt år – nya multiplikationstabeller

En liten årligen återkommande, rätt trevlig, tradition som utvecklats på vårt studiestöd tar sin början i ett lika återkommande, men mindre trevligt, konstaterande av att kursdeltagare fram till nu inte fått lära sig att gångertabellen är rysligt användbar att kunna. 

Den som inte har bättre för sig kan ägna en stund åt att fundera över varför. Jag nöjer mig med att konstatera att så är fallet, och övergår till att berätta att det är rätt fint att ha whiteboardtavlorna i klassrummet fyllda med färgglada multiplikationstabeller. Och tänk så trevligt det är att upptäcka att jodå, det finns både strukturer, logik och mönster att upptäcka i det hela! 

Multiplikationsmönster