#Arbetstid, #fortbildningstid, #planeringstid och #dötid

En jublande glad tweet

https://twitter.com/gorswa/status/427387557165277184

väckte än en gång frågan om tid – när sker detta läsande? Någon framhåller att ett dygn är begränsat till 24 timmar, en annan att allt fler lärare har semestertjänst med upphackade dagar. Så jag tänkte jag skulle nämna hur jag gör för att utan att stressa hinna läsa, reflektera och läsa mer.

Jag har helt enkelt minst en bok tillgänglig. I fickan, i väskan och digitalt. Alltid och överallt.

Ni vet all den där väntetiden som finns i vår vardag? All den där tiden som liksom bara försvinner när man väntar på kopieringsmaskinen, när man väntar i telefonkö, när man väntar på att ett försenat möte skall komma igång, när man väntar på att någon man bestämt tid med skall komma, när man väntar på och när man sedan sitter på bussen, på tåget etc? När man inte kan gå och göra något annat, utan är tvungen att bara sitta eller stå där och vänta. Med en bok tillgänglig i fickan, i väskan, i telefonen eller annan digital lättransporterad enhet är den tiden inte längre dötid som bara rinner bort, utan lästid, fortbildningstid, allmänbildningstid. Fyra kvartar väntetid per arbetsdag blir plötsligt en hel timmes lästid i stället för frustrerande dötid.

Funkar för mig. Kanske funkar det för någon annan också?

Vad är det här?!?

Vad är det här? Vad är det här?
Det är färger överallt!
Vad är det här?
Det är vita saker i luften!
Vad är det här?
Jag kan inte tro mina ögon
Jag måste drömma

Vakna nu, det här är inte rättvist

Vad är det här?

.

Jultema

Runt om i bloggosfären snurrar diverse julteman igång just nu, julkalendrar och julpyntade bloggar minner om årstiden. Jag har varken tid, lust eller minne nog för att göra något liknande, men imponeras av den som har, och tänker att lite länkkärlek kan vara mitt bidrag. En och annan julig film ska jag nog kunna visa därtill:

.

Formuleringskonst

 Jag tror att den här personen som har gjort det här har gjort en bedömning. Och då när man gör den bedömningen är det rätt bedömning. Sedan i efterhand kan man kanske kritisera. Men i det här läget som hon var i då har hon gjort rätt bedömning. Hon har gjort bedömningen att flickan är äldre än elva år, säger Lennart Jansson till SR.

Han talar givetvis om den konduktör som gjorde bedömningen att en blyg och förskrämd tös som inte vågade svara för sig var biljettlös, eftersom hon antingen inte vågade argumentera att hennes syster var på toaletten, eller vågade berätta detta utan att konduktören förstod. Den konduktör, ni vet, som gjorde bedömningen att det enda rätta i det läget var att se till att flickebarnet lämnade tåget. Ensam. Den konduktör som raskt och professionellt bidrog till att SJs renommé skadades ytterligare.

Men orsaken till att jag inte kan låta bli att lyfta fram citatet är inte främst konduktörens kallsinniga agerande, utan formuleringen som sådan. Den är lite som ett konstverk, är den inte? Ett hyllningsverk till alla som någonsin befunnit sig i den otacksamma situationen att vara tvungen att bortförklara det faktum att någon grundligt gjort bort sig.

På en nivå är det vackert i all sin hukande, smågnälliga, tidstypiska ton.

En galen värld

.

Klockan är ungefär två. Det är lördag den 23 juli,  natten efter den 22 juli när regeringshuset i Norge sprängdes i en terrorattack och ett stort antal unga människor på läger dödades i en massaker. Att döma av vad media rapporterar ligger samma individ bakom båda dåden, och motivet kan på något vis vara i viss utsträckning politiskt.

USA behöver akut höja sitt skuldtak. Om de inte gör det kommer bland annat pensionsutbetalningarna att ställas in. Den europeiska ekonomin balanserar på en liten liten spindeltråd.

Världen har förändrats.

Folkhögskolläraren och semestern

Oroa er inte, även Morrica kommer att ta ut sin lagstadgade semester, varendaste minut av den. Jag har inte för avsikt att skjuta några avtal i sank.

Men eftersom jag är som jag är, vad gäller det här med väder och sånt, och eftersom jag faktiskt har den sortens jobb där man, under det absurt långa sommarlovet, lägger upp sin tid som man vill, så sparar jag mina semesterdagar till de dagar då det faktiskt är skönt och vilsamt att vara ledig, dvs till gråvädersdagar, till åskvädersdagar och stormdagar.

Förlåt alla som uppfattar detta som okollegialt och illojalt!

.

Den sällsamma dansen

Vi dansar en sällsam dans. Vi dansar till tidens kusliga melodi, som tidvattnet rör vi oss. Främmande skrämmande lockar melodin oss. Att den skrämmer så lockar; att den lockar så skrämmer.

Två steg framåt, två steg bakåt, två steg framåt, ett och ett halvt steg bakåt.

..Två steg framåt, två steg bakåt, två steg framåt, ett och ett halvt steg bakåt.

….Två steg framåt, två steg bakåt, två steg framåt, ett och ett halvt steg bakåt.

……Två steg framåt, två steg bakåt, två steg framåt, ett och ett halvt steg bakåt.

Varje takt för oss framåt, motvilliga, skräckslagna, ivriga, nyfikna. Ständigt i rörelse dansar vi till Tidens obönhörliga melodi.

.

Stagnelius

Vän! I förödelsens stund

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
När i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
Tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
Hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
När från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
Och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
Säg, vem räddar dig då? – Vem är den vänliga ängel,
Som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
Bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
Altaret, tändande där flamman med prästerlig hand? –
Endast det mäktiga väsen, som först ur den eviga natten
Kysste serafen till liv, solarna väckte till dans.
Endast det heliga Ord, som ropte åt världarna: ”Bliven!”
Och i vars levande kraft världarna röras ännu.
Därföre gläds, o vän, och sjung i bedrövelsens mörker:
Natten är dagens mor, Kaos är granne med Gud.