#fbchatt – om nyttan med nätverk, #folkbildning och #folkflex

Så har det blivit dags, äntligen, för den nya onsdagstradionen #fbchatt på Twitter. Klockan 20.00 till 21.00 möts vi och pratar om ett ämne som bestäms innan chatten tar sin början, så att alla har en möjlighet att förbereda sig mentalt. Denna vecka pratar vi om nyttan av nätverkande.

Inspirationen till #fbchatt kommer från #skolchatt, den torsdagligen återkommande mötesplatsen för skolfolk från hela Sverige som nu existerat i ett drygt år. Ja, snart ett och ett halvt, om man ska vara riktigt nogräknad.

Den för mig absolut mest värdefulla aspekten av #skolchatt, och min största förhoppning inför #fbchatt, är alla möten den innebär med alla de människor som chattar. Vi är inte alltid överens om allt, i somliga frågor är synsätten vitt åtskilda, och det är ofta dessa chattar som är bland de intressantaste. Det är då man får en glimt av hur världen kan se ut betraktad genom en annan människas ögon, och det är så berikande att jag inte ens kan sätta ord på det.

Det utvidgade lärarkollegiet, ett uttryck som myntades av Anne-Marie Körling för en tid sedan, är det informella men oundgängliga nätverket av kollegor på andra skolor, i andra studieförbund, på andra bibliotek, i samma arbetsrum, i grannkommunen, i andra delar av landet eller på andra platser i världen som uppstår när lärare, utbildare, pedagoger, folkbildare möts och pratar, delar erfarenheter och ventilerar med varandra. Nätet gör det möjligt. Twitter ger en plattform.

I #fbchatt denna vecka pratar vi om vad vi vill och hoppas på med de nätmöten vi har framför oss. Vilken nytta har vi av nätverkandet, vilken glädje ger det?

Välkomna! Det är första gången, och formen är ny för många. Vi tar det som det kommer, och känner oss fram.

Annonser

#EdCampÖresund igen

Äntligen!

Det har blivit dags – den andra upplagan av EdCamp Öresund slår ut i full blom på Skoldagarna i Malmö  måndag den 29/10 klockan 16.30 till 19.30

Befinner du dig på Skoldagarna och känner att du har ork över, sök upp oss. Det finns ströplatser kvar. Om du inte har biljett till Skoldagarna, eller gör annat under dagen men ändå känner att du gärna skulle vilja vara med, träffas i det utvidgade lärarkollegiet, vara en del av nätverkandet, prata och skratta och utvecklas och få nya perspektiv, men har glömt att anmäla dig? Skriv en kommentar här eller här på bloggen så går det nog att ordna ändå. I värsta fall får vi dela på mackorna, men jag tror det finns så det räcker till alla.

Väl mött!

#Skolchatt om sårbarhet

Det är torsdag igen, med allt vad det innebär av traditioner och sedvänjor kring mat och möten, exempelvis #skolchatt klockan tjugo på Twitter.

Kvällens ämne handlar om hur vi förhåller oss, som pedagoger, som vuxna, som lärare och som människor. Det handlar om gränsen mellan personlig och privat, om skillnaden mellan att vara privat och professionell i sitt hanterande av vardagen och speciella situatoner som uppstår när människor är en del av vardagen:

Hur mycket skam och sårbarhet finns det inte i skolan? Pratar vi tillräckligt om det?

Det enkla svaret är nej. Vi pratar alldeles för lite om det, och det i sig skapar och bygger på den stress och oro, såväl bland pedagoger som bland elever, som obalans ger. Ni vet den där känslan av att ett litet steg för mycket åt det ena eller det andra hållet kan få ohemula konsekvenser? Den som leder till att man heller sitter still än utforskar och provar sig fram? Ja, just den.

Därför lyfter vi frågan och ägnar en timme åt att prata öppet om saken. Hur sårbara kan vi tillåta oss att vara? Vilka konsekvenser, på kort sikt och på lång sikt, får det för elevernas lärandesituation om läraren visar sig mänsklig? Om läraren visar att hen blir sårad av elevers agerande? Av kollegors agerande? Vilka konsekvenser får det för relationen mellan läraren och eleven? För elevens fortsatta skolgång?

Finns en risk att ett alltför öppet förhållningssätt från lärarens sida gör relationen gränslös? Kan det gå ut över bedömningen? Över undervisningen? Över lärandet? Över elevens position i gruppen? Över gruppen som sådan?

Frågorna är många, och svaren långt ifrån självskrivna. Just därför är det så viktigt att vi pratar om det.

I kväll, 20.00, på Twitter. Välkomna! Jag dricker kaffe till, men det är en smaksak.

 

 

#EdCamp och #EdCamp

Strax dax att hoppa ut och ta bussen till planeringsmötet för det andra EdCamp Öresund som äger rum den 29 oktober i Malmö. Den här gången kommer vi hålla till i Malmömässans nya lokaler ute i Hyllie, där Skoldagarna arrangeras. Planeringsmötet äger helt passande rum på en trevlig pub i Malmö.

Och som inte det vore nog, en vecka senare, den femte november, äger vad som kan vara Sveriges första EdCamp Folkbildning rum på Folkhögskolan Hvilan. Där samlas folkhögskollärare från Skånska folkhögskolor för ett EdCamp i SFHLs regi.

May the Grid Be With You!

#skolchatt om forskningen och skolan

Välkomna till denna veckas torsdag! Jag hoppas veckan varit bra så långt? Torsdag innebär många saker – plättar, pannkaka, ärtsoppa, punch, kanske i form av punchpraliner eller punchrullar, och så den kanske viktigaste traditionen av alla: #skolchatt.

Veckans ämne tar sin början i en fundering från Håkan Fleischer:

https://twitter.com/hakanfleischer/status/232795846339616768

Det talas en hel del om denna problematik – både att lärare av olika orsaker sägs ha svårt att ta till sig vad skolforskningen säger, och att forskningen om skolan, om lärande och om undervisning inte är förankrad i skolans verklighet, inte ger de svar eller de lösningar skolan söker.

Samtidigt lyfts behovet av att lärare själva ska forska fram, det refereras ibland tämligen passionerat till forskningsresultat man finner stödjer ens egen ståndpunkt och den som vågar sig på att antyda att kanske kan det vara så att just de resultat som refereras till kan tolkas annorlunda riskerar att få rejält på nöten.

Diskussionen om relationen mellan forskningen och skolan rymmer känslor, passion, politiska aspekter, ledarskapsaspekter, framtid och utveckling, och någonstans i allt detta finns också perspektivet att det handlar om att elevernas lärandevardag skall bli så god som möjligt för så många som möjligt.

Jag tror det kan bli en givande diskussion.

#skolchatt – en manual

Häromdagen mötte jag en person som uttryckte nyfikenhet inför men samtidigt frågade hur man gör när man deltar i #skolchatt? Vi slänger oss så lättvindligt med begrepp som hashtag, tagga dina inlägg, följ med i trådarna etc, men för den som inte är så hemma på Twitter är det inte lika självklart.

Så, till dig jag pratade med vid busshållsplatsen, och till alla andra som undrar, en enkel guide:

Oavsett om du twittrar från hemsidan eller använder en klient, skriv #skolchatt i sökrutan, så får du alla inlägg som innehåller taggen samlade i ett fönster eller en kolumn. Oftast är det en rätt lugn ström som sipprar fram, men på torsdagar mellan klockan 20 och 21 ser det annorlunda ut. Det är då lärare, lärarstudenter, rektorer, pedagoger och skolfolk samlas och pratar om ett på förhand givet ämne.

Det första du behöver vara beredd på är att #skolchatt kan gå fort, stundtals till och med rasande fort. Man hinner inte läsa alla inlägg, och man hinner framförallt inte svara på alla. Det är som det ska.

Du behöver också veta att där finns en moderator. Det är antingen @Anna_Kaya, @helvons eller jag, @Morrica. Vår uppgift är i första hand att försöka se till att alla blir hörda, och att hålla samtalet på ungefär rätt spår. Om du vill kan du skicka en rad till chatten i förväg och tala om att du tänker delta för första gången så gör vi vad vi kan för att hjälpa dig in i samtalet.

Så till själva skolchattandet:

Kom ihåg att skriva in taggen #skolchatt i varendaste tweet och svarstweet du skickar. Det är superviktigt, det är nämligen bara så du kan göra din röst hörd i samtalet. Om du råkar glömma det så är det helt ok att skicka om samma tweet igen, men med taggen.

Vi brukar försöka få med namnen på den eller de skolchattare som skrivit den tweet vi svarar på. Det gör att det är lättare att följa med i samtalet, och se vad som är svar på vad.

Om du tycker att någon är otrevlig, trollar eller pratar strunt, strunta i vad personen säger. Att argumentera emot tar bara upp plats och gör dig irriterad, och då blir #skolchatt ingen trevlig upplevelse.

Och så det viktigaste av allt – du behöver inte säga något jättevälformulerat eller superklokt för att vara med. Ett ‘instämmer’ eller ‘bra sagt’ eller ‘hur menar du?’ räcker långt som början. Huvudsaken är att du vet att du får, om du vill.

Om det utvidgade lärarkollegiet

Anne-Marie Körling skriver om och beskriver det utvidgade lärarkollegiet och vad det betyder för henne, och jag instämmer så helt och fullt. Hon önskar det fysiska mötet också, det som sker ansikte mot ansikte.

Betydelsen av det fysiska mötet kan inte förringas, och just därför påminner jag om att i april, den 11 klockan 17 – 20 utbrister vi i Edcamp Öresund. Tre timmars fysiskt möte i Malmö, med samtal om skola på alla upptänkliga vis. Anmälan är öppen och det finns fortfarande platser kvar.